I veckan släpps jätteboxen "Twin Peaks: The entire mystery". Den samlar alla tv-seriens avsnitt om jakten på den som mördade den unga Laura Palmer, samt den "alternativa" version av pilotavsnittet som gjordes för att kunna visas helt fristående.
Det finns dessutom intervjuer med Lynch och några av hans skådespelare och mängder av bonusmaterial.
Det blir dock inga kommentarsspår – David Lynch, som skapade "Twin Peaks" tillsammans med Mark Frost, har aldrig gjort några sådana till dvd- och bluray-utgåvorna av sina verk.
Han vill inte tolka filmerna, utan menar att det är upp till var och en som ser dem.
– Jag hatar sådana kommentarer och kommer aldrig att göra några. Filmen är filmen, inget annat ska komma och störa, säger David Lynch.
Kritiserad film
Boxen innehåller dessutom filmen "Fire walk with me" som gick på bio 1992. Den utspelar sig före tv-serien och har ofta kritiserats för att vara vara alltför luddig och svår att förstå.
– Jag gjorde "Fire walk with me" eftersom jag älskade "Twin Peaks"-världen och alla karaktärer. Jag tror nog att filmen är mest för de som redan känner till den världen, även om jag försökte göra den allmängiltig. Men den är väldigt abstrakt, och jag tror inte ens att de som känner till "Twin Peaks"-världen förstår allt, säger David Lynch.
Kanske kan det bli ändring på det nu, eftersom bluray-boxen innehåller nästan 90 minuter med scener som inte kom med i filmen – kanske kommer vi nu att få veta lite mer vad som hände Laura Palmer innan hon blev mördad.
I "Fire walk with me" kunde David Lynch visa upp det sex och våld som bara kunde antydas i tv-serien. Men han säger:
– Jag är förvånad över att vi kom undan med så mycket som vi gjorde på "Twin Peaks". När man gör tv finns det alltid restriktioner, och har man valt att arbeta inom det mediet, måste man arbeta inom dessa restriktioner.
Modern mästare
David Lynch är en av den moderna filmens mästare, och hans betydelse kan inte nog uppskattas. Han har påverkat allt från rockmusik och rockvideor till film och tv. Senaste filmen "Inland empire" kom 2006. Han har i stället gjort musik och öppnat en nattklubb i Paris, Il Silencio (döpt efter nattklubben i hans film "Mulholland Drive").
Om sitt sätt att jobba säger han:
– Det är som ett pussel. Man skriver ner olika fragment, det blir som en drömdagbok. Mellan mina filmer bearbetar jag dessa idéer. Jag sorterar dem och försöker skapa någon sorts helhet. Och det finns en oändlig ocean fylld av idéer, säger David Lynch.
De här idéerna kommer dock inte från honom själv.
– Det är inte mina idéer. De kommer från någon annanstans. De existerar, och de kommer till oss, och jag ser dem som en gåva. Man fångar idéerna och blir förälskad, säger han.
David Lynch berättar att de filmer han gör alla bärs upp av samma sak – att vi lever i en värld fylld av kontraster och motsättningar.
– Människan går ständigt vilse i mörker och förvirring. Det är det mina filmer handlar om, om det extrema, om motsättningar.
Har aldrig auditions
Hur arbetar han med sina skådespelare, hur får han dem att leva med i den värld som är speciell för hans filmer? Han funderar en kort stund och säger:
– För det första har jag aldrig regelrätta provspelningar, jag ber aldrig de skådespelare jag är intresserad av att spela upp en scen. Jag tittar på stillbilder av dem, och vi sitter och talar med varandra och när det är som bäst uppstår en känsla av gemenskap, säger David Lynch.
Han berättar om hur vissa regissörer lurar och manipulerar sina skådespelare för att få dem dit de vill. Själv känner han redan "skådespelarnas rädsla" och försöker i stället introducera sina idéer så mjukt och varsamt som möjligt för skådespelarna.
– Jag försöker avläsa i deras ögon om de har förstått vad det är jag är ute efter. Så det är alltid oerhört viktigt med de inledande repetitionerna. Jag knuffar dem aldrig. Jag arbetar ständigt på att vi ska känna att vi är på samma våglängd, säger David Lynch. (TT)