En svekfull pappa, en gåtfull mor och ett föräldrapar vars äktenskap alltmer förvandlats till minerad mark. Det är några av huvudpersonerna i vårens bokutgivning.
I "Violencia och hennes far", som ges ut 28 januari gör Lina Hagelbäck upp med fadersrelationen så att det sprakar och gnistrar om språket. Violencias far är en kringresande poet och trubadur och deras gemensamma historia är kantad av svek och våld.
Försonligare är tonen i Erik Wijks bok "Bara de riktiga orden" som kommer 19 mars. I den skildrar han sin mamma Ulla och försöker nyfiket och prövande förstå vem hon var och vilka omständigheter som formade henne. Wijk har tidigare använt just detta angreppssätt i boken "Allt vi här drömma om" (2009) som berättar om hans pappa Eriks liv och död, i självvald ensamhet och misär.
Föräldrakrig
Agneta Pleijels efterlängtade memoarbok "Spådomen" (20/4) handlar först och främst om hennes egen barndom och vuxenblivande. Men den infekterade relationen mellan pappa, matematikern, och mamma, musikern, spelar också en viktig roll i historien. Långsamt går det upp för bokens jag att hon har vuxit upp i en lögn och att föräldrarnas infekterade relation förvandlat familjen till en krigszon.
Lionel Shriver använder sig inte av självbiografiskt stoff i sina romaner, men har blivit något av en expert på att provocera och göra upp med slapp konsensus i viktiga samhällsfrågor. I "Vi måste prata om Kevin" problematiserade hon moderskärleken och i "Store bror", som kommer på svenska den 8 april, ger hon sig på välfärdssjukdomen fetma. Går det att rädda den man älskar, om denne någon valt att långsamt äta sig till döds?
Abortuppgörelse
Fler uppgörelser finns att hämta i utgivningen: i självbiografiska serieromanen "Det växer" konfronterar Julia Hansen vår syn på abort, Assaf Gavron beskriver med stillsam humor en israelisk bosättning på Västbanken i "Uppe på höjden" och i "Inte gå under" skildrar Malin Hedin lärarrollen och den moderna skolans brister.
Annars är det gott om uppföljningar bland vårböckerna. Karolina Ramqvist har skrivit en fristående fortsättning på den isande kyliga relationsskildringen "Flickvännen" - "Den vita staden" kommer den 30 mars. Peter Kihlgård följer upp novellsamlingen "Serenader" från 1998 med "Serenader två" (27/3) och Susanna Alakoski fortsätter sin svidande vidräkning av det svenska samhället i "April i Anhörigsverige" (24/4), en bok som tar vid där "Oktober i fattigsverige" slutade.
Klichébrott
Efterlängtad är också fotoboken "Kungariket" där fotografen Elin Berge och musikern Frida Hyvönen fortsätter att skildra kärleksrelationer mellan thailändska kvinnor och svenska män. Den här gången är kameran riktad mot männen när de vistas i Thailand. Precis som föregångaren "Drottninglandet" syftar boken till att bryta med de stereotypa bilderna av kvinnorna, männen och de platser i världen som de kommer ifrån. (TT)