På Instagram finns det några så kallade "mammakonton" som säger "hur det är" att vara mamma och fru. @mammasanningar, @hejhejvardag, @knivlisa och ni vet vad de lägger upp för saker. Gå på toa med barnen i knät, att bjussa på att inte kunna leva upp till skönhetsideal och att killar inte riktigt fattar hur man är en förälder. Och man kan säga att Nour El-Refais stand-up rör sig i samma universum, men paketerat på ett mer brutalt och smart sätt. Därför skrattar hela Forumteatern igenkänningsskratt i 75 minuter, man riktigt hör hur skratten bubblar upp från magenroten och ut i lokalen.
Det blir snabbt tydligt att Nour El-Refai är ett fullblodsproffs med klockren komisk tajming. En ensam mick på en orimligt stor scen, ändå fyller hon ut rummet som vore hon en karnevalorkester från Rio de Janeiro. Bäst är det kanske när hon i en lång "rant" ger sig på folkgruppen tedrickare, dessa kvinnor som har mycket åsikter och luktar loppis (enligt Nour).
Det är också något med skåningar som är riktigt duktiga på att härma stockholmska, kroppen liksom skrattreagerar instinktivt på det. Och generellt härmar och skapar hon karaktärer som vi alla känner igen från vår vardag på ett imponerande sätt. Hoppar mellan att vara sin mamma, sin pojkvän (Henrik Schyffert), sin son och den där perfekta, ätstörda klassmamman på förskolan.
Det här är andra gången hon kör den här föreställningen i Linköping och för mig får hon gärna komma en tredje gång. Ta mina pengar, Nour. Efter 75 minuter skämt vill jag höra 75 minuter till.