Forumteatern
26 november
Lysande! Jag har varit på många spexpremiärer, men inte förrän nu på en där tempot satt direkt! Briljant start och högt tempo ända till finalen. Det här är ett jubileumsspex (35 år), vilket bland annat innebär att skådespelarna består av mycket rutinerade spexare, vilket sannerligen märks. Utmärkt samspel, både på scenen och med publiken. Det är mycket bra sångare, några med en diktion värdig Karl Gerhard, men tyvärr fegar man ofta med tonarterna; de flesta sångerna skulle må bra av att höjas en ters.
Kung Ludwig II av Bayern vill inte vara kung utan ägna sig åt musik – och Preussens ministerpresident Bismarck vill ta makten även i Bayern och skapa ett enat Tyskland. (En av spexets refuserade underrubriker är ”Får jag be om största möjliga Tyskland!”) Bland rollfigurerna finns även tonsättarna Wagner och Liszt, Liszts dotter och Wagners mor, samt Hugo Max Graf von und zu Lerchenfeld auf Köfering und Schönberg – naturligtvis ett oemotståndligt namn på en spexroll.
Spexet når sin kulmen då man beslutar sig att genomföra en musiktävling, en euro-vision, där prissumman är hela Bayerns statskassa. Wagner vinner förstås med en ”nio timmar lång” opera med libretto av kungen. I operafinalen dyker det upp djur och rekvisita som vi känner igen från tidigare spex, en ypperlig jubileumsidé, mästerligt genomförd! Wagners ”Ringen” får här låna mycket av den ring som ligger närmare dagens publik, nämligen Tolkiens, vilket känns helt adekvat. (”Jag har tagit upp min hobby(t) som tolk igen” är en replik som svischar förbi…)
Manuskriptet i det här spexet är suveränt, helt i klass med några av ensemblens höjdpunkter genom åren. Orkestern är utmärkt och arrangemangen mycket funktionella. Intonationen sviktar lite i inledningen till andra akten, men det reder upp sig. Man spelar i orkesterdiket och omstarterna är korta och effektiva och det tackar vi särskilt för. En särskild eloge till pianisten i diket och samspelet med Liszt på scenen.
Jag gläds verkligen med ensemblen för det här spexet och hoppas att kvaliteten smittar av sig på nästa spex i februari. I sanning ett strålande jubileum! Programboken innehåller en presentation av samtliga spex genom tiderna – en fin gåva till oss spexintresserade. Där hittar jag några tidigare spex, bland annat ”Den gula faran”, ”Den småfranska revolutionen”, ”Robin Hood”, ”Världsomställningen” och ”Släktskapsresan”, som har en särskild plats i mitt hjärta och det skulle vara trevligt om man på allvar tog sig en funderare på att då och då framföra äldre spex, så som man gör vid ett universitet söder om Eslöv.