Medverkande: Bawan Ahmad, Pontus Andersson, Jenny Andreen, Rebecka Dellskog, Christine Eddeborn Magnusson, Jocke Gustavsson (även regi och scenografi), Fredrik Hall, Simon Ivarsson, Stefan Lindén och Thomas Roos. Pausunderhållning: Anna Dahlén, Jacek Malisz och Lasse Ström.
Landeryds hembygdsgård, Linköping, 16/8
Förutsättningarna var de bästa när folklustspelet ”Hemvärn och påssjuka” hade premiär på lördagseftermiddagen; roligt manus, övertygande scenografi, entusiastiska skådespelare – och blåsvarta regnmoln som höll andan över oss.
Det är sommaren 1944. Småbrukaren Kristersson riskerar att tvingas upplåta sitt hus och sin mark åt försvarsmakten. Fänrik Löwendahl vill placera 200 mannar på hans ägor. Men det skulle omintetgöra Kristerssons svartabörsaffärer och han försöker nu komma undan sin plikt mot fosterlandet med ett i eget tycke fiffigt knep . . . Lägg därtill flera doser kärlekstrubbel, en småkorkad landsfiskal och en friare med dunkla avsikter och spelet kan börja.
Komikerparet Stefan & Krister satte upp en version av ”Hemvärn och påssjuka” som TV sände 1997 och manuset är bra. Men av det överspel som ofta vidlåder Stefan & Krister märks tack och lov ingenting i Kulturaktörernas uppsättning. I Landeryd är alla roller besatta med just den skådespelare som bör ha dem, och fram träder ett trovärdigt persongalleri. Klart lyser Stefan Lindéns pratsamme skomakare och Rebecka Dellskogs piga Emma, men hela ensemblen ska ha en eloge. Inte minst för tajmingen och spelglädjen.
Landeryds fint hållna hembygdspark skapar en miljö som gör att man tror sig sitta på makarna Kristerssons gårdsplan. Med hjälp av en fyndig och välgjord plankkuliss bildar den gamla timrade Dalhemsboden Kristerssons tidstypiska, gulmålade bostadshus. Och backstugan från Edsberga skattegård hyser den brännvinsglade skomakaren.
Det här är sommarteater som borde gå hem hos många. ”Hemvärn och påssjuka” spelas sex gånger i sommar och jag tycker att Kulturaktörerna gott kan sätta upp den nästa år också.