"Katastrof om inte Hillary vinner"

Inget stort parti i USA har någonsin företrätts av en sådan ljugande politiker som Donald Trump. 18 juli blir han sannolikt republikanernas presidentkandidat.Hans demokratiska motståndare Hillary Clinton måste kämpa mot mångåriga angrepp och falska rykten från högerhåll. Därför har hennes största svaghet blivit överdriven försiktighet, skriver Ernst Klein i dagens sommaressä.

The Hillary. Kan bli USA:s första kvinnliga president. Måste bli det, menar Ernst Klein, hon är påläst och seriös, men blir trots det ingen av de stora presidenterna.

The Hillary. Kan bli USA:s första kvinnliga president. Måste bli det, menar Ernst Klein, hon är påläst och seriös, men blir trots det ingen av de stora presidenterna.

Foto: Julio Cortez/AP

Sommaressän2016-07-16 08:00

Hillary Clinton kommer inte att bli någon av USA:s stora presidenter. Naturligtvis är det en historisk händelse om hon som första kvinna lyckas bli vald.

Men hennes svagheter är uppenbara. Den allvarligaste är hennes extrema försiktighet. Den får henne att ständigt vara på sin vakt mot potentiella fiender. Hennes agerande och hennes uttalanden präglas av att hon ständigt vill agera så att ingen ska kunna sätta fast henne.

Skandalen med hennes privata epost-server är det tydligaste exemplet på denna strävan att ha full kontroll på allting runt henne. Mycket riktigt är hennes beslut att inte anlita utrikesdepartementets officiella server det som kan bli den kanske svåraste belastningen för henne i valkampen.

Från första stund har republikanerna varit ute efter att hitta något som ska bevisa att hon är en skurk. Det gäller ända från hennes tid som advokat i Arkansas och växte oavbrutet under hennes tid som presidenthustru i Vita huset.

Den så kallade Whitewater-affären var ett exempel. Hennes omorganisation av Vita husets resebyråverksamhet en annan. Och när hennes nära vän och medarbetare Vince Foster tog livet av sig krävde hennes motståndare en utredning om att självmordet i själva verket var ett mord – organiserat av Hillary.

Inte undra på att hennes reaktion på Monica Lewinsky-affären i det längsta var att det rörde sig om en gigantisk konspiration av fientliga högerkrafter.

Och högerkrafterna har naturligtvis inte gett upp. När USA:s Libyen-ambassadör mördades av terrorister i Benghazi satte det igång en intensiv kampanj om att det i själva verket var utrikesminister Hillary Clinton som genom sin allmänna försumlighet bar ansvar för illdådet. Händelsen har nu utretts i en rad olika omgångar, senast av representanthusets särskilda utskott som till en kostnad av 60 miljoner kronor i två år försökt bevisa Hillarys skuld. Det har man inte lyckas med. Men hennes motståndare i presidentvalet Donald Trump fortsätter att påstå att hon är en mördare.

Så nog är det begripligt att hon i alla sammanhang försöker gardera sig mot tänkbara anklagelser. Men det fungerar inte. Tvärtom är det en viktig orsak till att så många amerikaner är misstänksamma mot hennes hederlighet.

Det är också något som vänster-kandidaten Bernie Sanders spelat på i sin kampanj. I hans version (och också i Trumps) handlar det mycket om de gigantiska föreläsningsarvoden som hon fått från ledande Wall Street-företag. Det rör sig i åtminstone något fall om ett mångmiljonbelopp i svenska kronor.

Men är Hillary Clinton korrupt som Donald Trump påstår? Det finns ingenting som tyder på att hon gjort några tvivelaktiga gentjänster till dem som så gärna betalat för att lyssna till henne.

En rimligare bild av Hillary Clinton är att hon är en djupt äregirig men hederlig politiker med en liberal agenda. Hon vill slåss för kvinnors rättigheter som ständigt hotas av högern. Hon har så småningom begripit att hon också måste ställa upp för homosexuella och transpersoner.

Hennes ekonomiska politik är ungefär densamma som Barack Obamas, en måttfull satsning på de sämst betalda löntagarna (och de är verkligen uselt betalda i det annars så rika USA). Hon vill fortsätta att reformera Obamas storverk, den allmänna sjukförsäkring som fortfarande inte är så allmän, men som republikanerna hatar. Hon vill ge papperslösa mexikaner i USA en väg till medborgarskap (Trump vill kasta ut dem, kasta ut 11 miljoner människor). Hon vill öka flyktingmottagandet, men ganska lite. Trump påstår att hon vill låta utlänningar överskölja USA.

Utrikespolitiskt är hon nog ett streck mera hökaktig än Obama, men det är inte troligt att hon kommer att ge sig in på några äventyrligheter.

Hillary Clinton har bred politisk erfarenhet och hon är väl påläst. Hon har genomarbetade program och det är egentligen bara när det gäller frihandeln som hon svävar på målet.

Donald Trump anser att alla USA:s problem beror på att man satsat på frihandel. Det är en överraskande ståndpunkt i så måtto som det alltid varit republikanerna som varit de främsta förespråkarna för en fri handel över gränserna. Men Trump påstår att den är orsaken till den arbetslöshet som uppstått framförallt bland industriarbetarna.

Häromveckan talade han i en stad i Pennsylvania som tidigare haft stora stålverk. Med hans politik skulle amerikansk stålindustri kunna göra en storartad comeback, påstod han. Då ska man veta att det aktuella stålverket lades ner redan 1986, långt före de nu diskuterade frihandelsavtalen.

Men Kina är den stora skurken i Trumps tankevärld. Kinesiska företag har översköljt USA-marknaden med billiga varor, påstår han och det har slagit ut amerikanska företag. Aldrig säger han ett ord om att de billiga varorna köpts av amerikanska konsumenter som gillat just att de är billiga.

Men för Donald Trump handlar det om att Amerika kan återfå sin forna storhet blott genom att stänga sina gränser, stänga dem för utländska varor och stänga dem för utlänningar. Mot Mexiko ska en väldig mur byggas så att inga mexikaner slipper in. Och all världens muslimer är definitivt utestängda från besök eller bosättning i USA.

Varje dag kommer Trump med nya groteska förslag eller uppenbara lögner. Det har fått också somliga republikaner att ta avstånd från honom. Men i stort sett är partiet berett att backa upp honom. Att inte göra det skulle leda till valförluster också för många republikaner på lägre nivå – i kongressen och i delstaterna.

Aldrig har något av de stora partierna i USA ställt upp med en kandidat som Donald Trump. Han ljuger hämningslöst och hans politik är en blandning av tyranni och dårskap. Blir han vald vore det en verklig katastrof för både USA och för hela världen.

Hans chanser är inte obefintliga. Hillarys bristande popularitet och utstrålning är ett bekymmer. Hon leder visserligen klart just nu, men det säger inte så mycket om valet i november. Många fruktade att massakern på en gay-klubb i Orlando skulle lyfta Trumps opinionssiffror. Så skedde dock inte. Men ingen vet vilka händelser som kan förändra valscenen under månaderna fram till valet den första tisdagen efter den första måndagen i november.

Ingen kännare trodde att Donald Trump hade en chans att vinna de republikanska primärvalen. Därför kan vi bara hålla tummarna för att demokraterna ska lyckas lyfta Hillary till en seger.

Hon blir ingen stor president. Men hon blir inte heller någon katastrof.

Skribenten

Sommaressä 2

Ernst Klein är journalist, född 1937, och har bevakat presidentvalen i USA sedan 1960-talet. Han var i många år utrikesredaktör och även utrikeskorrespondent i USA för Expressen.

1990–1998 var han chefredaktör för Östgöta Correspondenten.

Bland hans böcker märks "Jimmy Carter" (1977) och "Israel och Säkerheten" (med Hadar Cars, 2006).

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!