Bruno Mitsogiannis stod och körade bakom det ukrainska stjärnskottet Maria Sur och hennes "Never give up" halvvägs in i den andra akten, när åskan och blixten började gå och synas i horisonten i takt med ett alltmer intensivt regnande över Vikingavallen.
John Lundvik skulle egentligen ha följt upp med sin "Too late for love", men så blev det inte.
– Plötsligt stod John på scenen och pratade om något helt annat än om just sin låt.... Det blev ett lätt kaos. Vi skulle snabbt byta om och köra det allra sista numret och lämna scenen. Vi fick absolut inte vara kvar. Det kunde bli för farligt, berättar Bruno.
– Jag har aldrig varit med om något liknande. Det var så synd och så tråkigt att det här hände just på min hemmaplan. Vi hade verkligen gett järnet fram till dess och imponerats av publiken, som satt kvar i regnet. Jag förstår att det var riktigt tufft där ute ikväll, men vi var så glada för de som var kvar. Det kändes.
Arrangören hade inget annat val än att bryta konserten.
”Vi ber er lugnt och stilla att lämna området, men i ganska raskt takt. Ovädret är fortfarande en bit bort. Ni har varit fantastiska”, hälsade arrangören.
Området tömdes också snabbt.
Publiken gick dock miste om den finfina hyllning och potpurriet till Lasse Holm och Torgny Söderberg.
– Jag hade önskat att vi hade fått visa upp det numret. Det är så bra och så roligt, men vi kunde inte göra något åt det här. Vädret kan man ju inte styra över, suckar Bruno, som dock levererade rejält i sina nummer fram till det trista avbrottet.
Han vände ut och in på arenan med sin "Bella Ciao" i första akten, där han sprang mer än han gjort i alla sina tidigare matcher på Vikingavallen genom åren.
– Ha, ha, ha... Jag ville ge allt, men jag dras med en förkylning så jag blev helt slut efteråt. Det syntes kanske.
Han fick hela arenan på fötter med sin "Bed of roses".
– Så synd bara att vi inte fick visa upp hela showen. Publiken var så värd det.