Överläkaren Marit Karlsson ansvarar för läkarstudenternas skönlitterära läsning under utbildningen på Linköpings universitet.
– Läkaryrket handlar om gedigen medicinsk kunskap men också om vikten av att kunna kommunicera med människor och försöka förstå andra. För det krävs självinsikt. Den skönlitterära läsningen och samtalen om det lästa kan i bästa fall bidra till det, säger Marit Karlsson.
Hon är överläkare inom palliativ vård (vård i livets slutskede) vid Universitetssjukhuset i Linköping. Hon ansvarar också för de skönlitterära momenten som sedan början av 2000-talet ingår i läkarutbildningen vid Linköpings universitet.
Studenterna träffas i mindre grupper en gång i månaden under flera terminer. Tillsammans med en handledare samtalar de om den roman de läst utifrån de frågor och etiska dilemman berättelsen har väckt hos dem.
Det är just samtalen som är det viktigaste. Att läsa en bok och själv reflektera över dess innehåll räcker inte, betonar Marit Karlsson.
– Studenterna får syn på hur de själva tänker, men också att andra kan uppleva samma text på ett helt annat sätt. Vi har alla olika erfarenheter som präglar oss. Gruppsamtalen stimulerar till reflektion och ger perspektiv och förståelse för andras känslor och värderingar. Den insikten kan komma till nytta i deras framtida yrke.
Blir läkare bättre på sitt yrke om de läser skönlitteratur?
Romanerna som studenterna läser ska vara så pass välskrivna så att läsaren kan och vill följa huvudpersonernas tankar, och förstå dem. Böckerna ska inte vara moraliserande, utan vidga perspektiven och öppna för fler, och ibland oväntade, frågeställningar.
Marit Karlsson ger några exempel på böcker de läser, eller tidigare har läst.
"Domaren" av Ian McEwan som handlar om en domare som fördjupar sig i ett svårt fall där ett sjukhus vill ha hennes tillstånd att genomföra en livsavgörande blodtransfusion som en ung man vägrar eftersom han är ett Jehovas vittne.
"Små stora saker" av Jody Picoult. En berättelse om en svart barnmorska i USA som förlöser en kvinna där paret är vit makt-anhängare. Barnet dör och barnmorskan anklagas för mord.
"Efter attentatet" av Yasmina Khadra. Huvudpersonen är en israelisk kirurg med palestinska föräldrar. Han har alltid vägrat att ta parti i konflikten mellan palestinier och israeler. Men så inträffar något som ställer hans liv och yrkesroll på ända.
"Fortfarande Alice" av Lisa Genova. En berättelse om en universitetslärare som drabbas av en demenssjukdom och gradvis tappar sina förmågor.
Nobelpristagaren Albert Camus 1956.
"Pesten" av Albert Camus. Klassiker om en pestepidemi där temat rör människans existens, men där även bland annat frågor om läkarrollen, statens förhållningssätt till epidemin och samhällets restriktioner lyfts fram.
"Ett år av magiskt tänkande" av Joan Didion. Om förlusten av maken som dör i en hjärtattack och vidden av sorg efter en drygt 40-årig gemenskap i arbete och äktenskap.
Joan Didion 2005.
Teman som kommer upp i samtalen är bland annat etik, ansvar, frågor kring liv och död, lidande, rasism, klassperspektiv, empati, människosyn och människovärde, flyktingskap, att vara professionell i sitt bemötande och se upp för stigmatisering av grupper.
– Det är viktigt att inte låta egna känslor och fördomar påverka hur vi behandlar patienten. Litteraturen kan göra oss medvetna om den problematiken hos oss själva. Till exempel hur vi ser på människor med funktionsnedsättningar, demens, fetma eller missbruksproblem, säger Marit Karlsson.
Sara Karlström är tidigare läkarstudent vid LiU och numera psykiatriker i Motala och Mjölby. Hon har goda erfarenheter av litteraturmomenten på utbildningen och har därför valt att själv vara handledare vid samtalen.
– Jag har varit handledare i tolv år nu och tycker verkligen att det finns ett engagemang bland studenterna för de här samtalen. Skönlitteraturen har en förmåga att lyfta läsarens blick och förmedla en större helhetssyn på en person. Våra samtal kopplade till boken, till studenternas personliga erfarenheter och till synen på den framtida läkarrollen kan fördjupa läsupplevelsen och bli helt fantastiska, säger Sara Karlström.
Hur är det då med frågan i början av den här texten. Blir studenterna bättre läkare av att läsa romaner? Anja Rydén Gramner, forskare i pedagogik vid Linköpings universitet, har studerat det, bland annat utifrån amerikanska och engelska studier där kurser med skönlitterär läsning är vanligt på läkarutbildningarna.
– En del internationella studier visar att den känslomässiga förmågan utvecklas hos studenterna efter litterära moment. Andra studier kommer fram till att den inte gör det.
Läsning av skönlitteratur är en viktig del av läkarutbildningen på Linköpings universitet.
I sin doktorsavhandling från förra året har Anja Rydén Gramner undersökt vad som händer i läkarstudenternas och handledarnas samtal under litteraturseminarierna eller när de ser på en film tillsammans, vilket också förekommer. Hennes slutsatser är att samtalen under vissa förutsättningar kan hjälpa studenterna att utveckla sin professionella identitet och emotionella förmåga. De förutsättningar som krävs för att uppnå detta handlar bland annat om studenternas motivation, gruppens sammansättning och handledarens lyhördhet och skicklighet att hålla i ett samtal.
– Någon förändring sker alltså inte automatiskt bara för att man läser en roman eller tittar på en film, betonar Anja Rydén Gramner.
Alla studenter är heller inte positiva till att tvingas läsa romaner på en redan krävande utbildning.
– Men min studie visar att motståndet minskar ju längre studenterna gått på utbildningen. När de hunnit skaffa sig erfarenhet av vården genom sommarjobb eller praktik så har de själva ställts inför frågor som gör att de blir mer öppna för att läsa och diskutera på litteraturseminarierna.
Många frågor återstår dock att besvara, konstaterar hon. Däribland om litteratursamtalens eventuella positiva påverkan håller i sig över tid när studenterna är färdiga läkare, eller hur patienter och anhöriga upplever deras emotionella förmåga.
Anja Rydén Gramner har tillsammans med några forskarkollegor nyligen fått sex miljoner kronor från Vetenskapsrådet för att närmare studera om skönlitteratur och även eget kreativt skrivande kan skapa förutsättningar för en ökad empati bland läkarstudenter. Hon ska också ta reda på om andra yrkesutbildningar i Sverige använder sig av skönlitterära samtal, bland annat polis- och socionomutbildningar.
Anja Rydén Gramners avhandling heter "Cold Heart, Warm Heart. On fiction, interaction and emotion in medical education".