Om han vill göra något nytt får det bli ett nytt projekt. Allt ska inte hamna under samma namn, och det ska inte hamna under namnet Ludvig Jansson.
– Jag tycker det är lite för tråkigt, säger den Rimforsa-bördige musikern som nu är dubbelt aktuell – både med ett helt nytt projekt och ett gammalt.
Han har dels släppt en ny EP från musikprojektet Sorgfrid, dels två nya låtar från det nya projektet Inganæs. Det senare: tydlig, enkla melodier, som vem som helst ska kunna lyssna på. Det förstnämnda: konstigt. Enligt Ludvigs beskrivning.
– Man ska lyssna på det och tänka jävlar, vad konstigt det här var. Men förhoppningsvis också tycka att det är bra.
Ludvig började göra Sorgfrid för fem-sex år sedan, när han tröttnade på att göra musik under namnet Guldgossen. De glada, svängiga låtarna som han menar är förknippade med fest var inte längre vad han ville göra.
– De låtarna är skrivna lite på samma sätt, och jag ville göra något mer allvarligt, säger han.
Nu har det blivit ett antal EP med Sorgfrid sedan första släppet 2016, och Ludvig har alltså nyligen släppt den senaste – "Sommarfrid". På albumomslaget syns interiören av en kyrka som känns bekant för den som liksom Ludvig gått i grundskolan i Rimforsa. Det är en svartvit bild från en skolavslutning i Tjärstad kyrka utanför Rimforsa, och skolavslutningskänslan är ingen slump. Ludvig hade bestämt sig för att göra en sommarskiva.
– Jag vill alltid göra något nytt, och grundidén var att jag skulle göra covers. De låtarna finns redan – då kan jag göra något konstigt av det i stället. Men sedan för några år sedan hörde jag en jazzpianoversion av "En vänlig grönskas rika dräkt". Då blev det som att ja, jag ska göra en sommarskiva. Så blev jag styrd in i skolavslutningen, vad för låtar man sjunger, de man känner igen från Tjärstad kyrka. Det var psalmer – och då kom jag på att jag gillar ju psalmer också. Så då blev det psalm och sommar.
Psalm, sommar – och en del autotune.
– Psalmer vet jag ingen som har gjort på ett konstigt sätt, alla inspelningar är så här Carola eller Christer Sjögren. Ingen i den genren jag tillhör. Det är extra roligt, säger Ludvig.
Men vid sidan av Sorgfrid har Ludvig alltså nyligen startat det nya projektet Inganæs. Det är ett projekt med instrumentell musik och egentligen något han jobbat med länge, men nu har han släppt de första två låtarna. De heter "Opphem" och "Tjärstad".
– Jag gillar tanken på att låtarna heter bynamn eller gårdsnamn, det blir som en hyllning till Kinda. Jag ville liksom tonsätta Kinda kommun – det låter flummigt, men när man blir lite äldre och inte bor kvar uppskattar man Kinda på ett annat sätt. Det är så himla fint där.
Ja, Ludvig bor numera i Stockholm, sedan tio år tillbaka. Han säger att han har svårt att förlika sig med att vara någon sorts stockholmare, trots att han bott där längre än vad han bott i Linköping.
– Jag hade kunnat göra om områden i Stockholm, men jag är inte härifrån, det är inte mitt. Kinda är mitt på något sätt, det hade varit konstigt om jag gjort något annat.
Egentligen är det lite av en slump att de första Kinda-låtarna släpptes samtidigt som EP:n med skolavslutningskopplingen. Men, säger Ludvig, kanske lite ironiskt men kanske också helt sant:
– Du kan skriva att det är en hemlängtan.