– Jag samlar på mig vardagsögonblick, sparar på fina stunder jag har med människor och djur, berättar Isabelle när vi besöker henne en strålande, solig dag vid torpet Biberget i skogen utanför Rimforsa.
– Ögonblicken processas i mig, far runt, innan de kommer ut. Och när jag får en idé så tänker jag oftast i grafik. Det har blivit ett självklart uttryckssätt för mig.
Hon gillar gamla tekniker, tycker att det är "häftigt" att kunna dem och fascineras av mekaniska maskiner, både i odlingarna och i konsten. Har lärt sig lite boktryck och visar en tapet som hon tryckt med eget mönster.
– Det är roligt att lära sig göra bilder i datorn, självklart, men det är härligt med det som inte är dator.
Isabelle tar emot glad, nyfiken, nyklippt och barfota och visar runt bland odlingar, två bisamhällen och Kindahönsen som har kycklingar. Sambon Micke , också konstnär och konsthantverkare, klipper gräset med handjagare innan han ska gå tio minuter genom skogen för att ta expressbussen till jobbet som undersköterska i Linköping.
– Vår livsstil är en strategi, säger Isabelle, man får ju höra hela tiden, att konstnär, det kan man inte vara. Även på konstskolor faktiskt, det tycker jag är tråkigt. Men jag tänker, att om jag kan leva billigt så kan jag hålla på mer med konst och lönearbeta mindre.
– Men det är också ett intresse, istället för att gå runt på stan och tycka att här borde finnas mer ekologisk mat, utan att någon lyssnar, så gör vi något själva. Det är samma som med konst, man gör något själv.
Isabelle har gått bildlinjen på Lunnevad och efter det Grafikskolan i Stockholm. Där hon fick hoppa över ettan och gick rakt in i andra, avslutande årskursen, som hon just gått ut. Det är den enda avancerade grafikutbildningen i Sverige och hon var en av de yngsta där.
– Jo, de unga konstnärer jag känner håller på med måleri, säger Isabelle, men jag tycker om grafik också för själva processen, de olika stegen, och när man har tryckt är man klar. När jag målar vet jag aldrig när jag ska sluta.
Hur tänker du framåt, ska du söka någon konsthögskola?
– Det skulle jag vilja, om det fanns någon här hemma! Jag vill bo i Östergötland, nu har jag bott i lägenhet i Stockholm ett år och prövat det. Jag längtade bara hem, det är ändå ingen som förstår mig i en stad. Jag vill ju helst prata om höns och sånt, men det gick inte så bra där i Hammarby sjöstad där grafikskolan ligger... ha ha.
Hon är uppvuxen i Linköping, men det är landet som drar.
– Ja, drömmen är att kunna köpa ett eget ställe där vi kan odla, ha getter och får, skog... Och i höst kan jag kanske klara mig på lite timinhopp och då kan jag ägna mig mycket åt konsten igen.
Konsten. Livet. De går ihop för Isabelle Nilsson.
Passagen Lab är det mindre rummet innanför stora konsthallen Passagen. Där hänger ofta spännande, ny konst av uppåtgående unga konstnärer. Isabelles fina grafiska blad finns kvar hela sommaren, till 14 augusti.