Det ska vi vara tacksamma för av en rad skäl. Här är ett som man kanske inte tänker på så ofta: Var ska sommarsvenskarna annars ses, nu när folkparkslivet är blott lite mer än ett minne blott?
Gruppen Respexet från Grebo har tillhandahållit föreställningar sedan 1991 och framträder sedan några år vid det egna högsätet Klockaregården. Årets premiär var hotande nära att just regna bort, men friska vindar föste de svarta molnen åt nästan rätt håll. De spridda duschar som ändå kom avskräckte varken oss i publiken eller skådespelarna, som utan att blinka lät the show go on. (Credd till ensemblen för det, för övrigt!)
”En svensk tiger”, med nyskrivet manus av Dick Zeijlon, tilldrar sig som titeln antyder under beredskapstiden. Här finns sjukstugan med den kärva föreståndaren Sigrid (Katharina Rahm), här finns handlaren Enok Blomgren (Conny Carlsson) som gör det bästa han kan i en tid av ransonering och konstiga ersättningsprodukter. Här finns även mytomanen Kalle (härligt gestaltad av Åke Lindgren) som startar en hemvärnsgrupp och så har vi doktor Junker (Mattias Häger) som visar sig vara mer än lovligt dum – och skum.
Jag vet av egen erfarenhet hur mycket arbete som ligger bakom en sådan här föreställning. Förutom all text som ska sitta utantill ska det tas fram dräkter, dekor, rekvisita och kringarrangemang såsom biljetter, programblad och teknik. Och när ingen har scenagerande till yrke är det naturligt att kan det uppstå ojämnheter. Så vad gör det då att handlingen ibland kan kännas lite spretig, att alla sångnummer inte slaviskt följer samma tonart som instrumenten eller att förstadagsnerver resulterar i ett och annat omtag? Ingenting alls, om man frågar premiärpubliken – som också skrattade gott åt det flertal välplacerade och dito levererade oneliners som manuset är smyckat med.
Mer bra: Teaterföreningen Respexet är nära knuten till Grebo hembygdsförening och spelplatsen är alltså slänten bakom Klockaregården med sin vidunderligt vackra och vidsträckta utsikt nordväst vart över sjön Ärlången. Hembygdsföreningar är sin trakts verkliga kulturbärare på nästan bokstavlig gräsrotsnivå, ofta med små medel men stora hjärtan. Inget undantag här – engagemanget i hembygdsföreningen bakom, runt och för uppsättningen av ”En svensk tiger” är inte att ta miste på: markservicen med kaffe och gott hembakt är utmärkt, fixet med bänkar, filtar och regnskydd till publiken berömvärt.
Spelplanen hittar du på www.respexet.se