Denna process och dessa experiment har också utgått från en leda vid teaterns konventioner och former. Norén har närt en önskan att förnya, ifrågasätta och provocera. Han vill tänja på teaterkonstens gränser.
20 november är ett av dessa exempel. En uttalat dokumentär pjäs. Den är baserad på meddelanden efterlämnade av en 17-åring som utförde en skolskjutning i Tyskland 20 november 2006. Personen ifråga efterlämnade material i form av ett slags försvarstal, som Norén utgått från och byggt vidare kring.
Ett sådant här tema har förstås stort allmänintresse och aktualitet. Liknande aktioner har fortsatt att utföras och mängden av terrordåd med självmord som insats ligger förstås nära till att jämföra med.
Noréns ambition är också att undersöka, att försöka förstå, begripliggöra, tydliggöra… Vadå? Ondskan kan man nog kalla det, men det som samtidigt är det vardagligt torftiga, tarvligt ensamma och tragiskt utsatta. Det finns ofta en grå, eller ännu mörkare, uppväxt, trauman eller lidande, bakom en våldsam brottsling. Men är det en förklaring? Är det ett försvar?
I detta fall är förövarens motiv verkligen en hämnd, för oförrätter i form av mobbning och annat som kan drabba en skolelev. David Fukamachi Regnfors gestaltar personen mycket trovärdigt. Han är febrigt, nervöst närvarande. Han möter publiken.
Genom en förstorad kamerabild kommer vi nära hans ansikte och ögon. Det blir en förtätning eller förstärkning. Genom kameran framför han sitt budskap. Sedan växlar scenerierna och vi möter honom även som rörlig helfigur. Här har Norén broderat ut individen, försökt få med flera nivåer av hans personlighet.
Det blir levande och engagerande, men samtidigt mycket upprepning. Figuren rabblar och tjatar på ett närmast besatt sätt. Situationen är satt, händelsen oundviklig, meningslösheten total. 20 november gestaltar denna meningslöshet.
Det är starkt och obehagligt. Men jag har svårt att se det som stor scenkonst. Teater är inte verklighet. Jag vill hellre betrakta detta som ett dokumentärt debattinlägg. Vi behöver förstå och se människan bakom dåden. Men ondskan förklaras inte genom detta spel.