De fyra skådespelarna framträder i inledningen till första akten i clownnäsor och talar nasalt och lite gällt. ”Aha, 1,2,3 Schtunk”, tänker jag genast. Ska det här funka? Det pekar in mot det gruppen säger i programbladet: teater är lek. Men det känns aningen illavarslande.
Clownnäsorna försvinner men återkommer då och då och kommenterar händelseförloppet med barns oskuldsfulla ärlighet.
Men ja, det funkar. Mycket bra, till och med.
Dramatikern, skådespelaren och regissören Dag Norgård – verksam på bland annat Stockholms Stadsteater – har skrivit pjäsen speciellt för Vadstena Nya Teater. Detta är den tragiska historien om författaren Hjalmar Söderbergs första hustru Märta. Vi får följa henne från ungdom och förälskelse till det bittra slutet, där hon är en sjuk och ensam kvinna instängd på sinnessjukhus, driven in i detta helvete av sin svekfulle, egocentriske om än genialiske make, påhejad av sin egen bror och en mansvärld som betraktar kvinnlig begåvning och kroppslig sjukdom (orsakad av fattigdom) som hysteri och mental ohälsa.
Man är van vid att Vadstena Nya Teater bjuder på frisk och glad amatörteater med mycket musik, underhållande pjäser som snuddar vid buskis. ”Märta – gift Söderberg” är något helt annat, även om den flyhänte Göran Friman är med även här som musikalisk motor. Detta är drama, om än med Vadstena Nya Teaters prägel av frisk energi på minimalt utrymme mellan middagsborden. Och det är mycket gripande och mycket bra. ”1,2,3 Schtunk-clownerna” – om det nu är den gruppen man inspirerats av – visar sig alltså vara ett nödvändigt inslag i föreställningen. De förstärker tragedin och gör berättelsen ännu starkare.
Malin Kärrbrink gestaltar Märta med vibrerande intensitet. Hon har säkert aldrig varit bättre. Lars Olofssons Hjalmar Söderberg är en ömsom fylleraglande, ömsom iskall despot som driver hustrun mot undergången.
Eva Granlund har alltid en mycket egensinnig närvaro, och ömsar temperament och roller på ett imponerande vis som tre olika läkare, direktörska, rådman, son till paret Söderberg och sjuksköterska.
Göran Frimans pianospel bär föreställningen, lyhört och känsligt. Dessutom ikläder även han sig flera roller: pappa, teaterdirektör, sjuksköterska.
”Märta – gift Söderberg” är det bästa Vadstena Nya Teater har gjort. Pjäsen spelas under några söndagseftermiddagar i april och maj, och även senare i sommar. Gå och se.