Teater
Peer Gynt
av Henrik Ibsen i översättning av Lars Forssell
Regi: Marie Nikazm Bakken
Medverkande: Joel Ödmann, Lisa Hu Yu, Hanna Dawit, Camilo Ge Bresky, Thora Møller Jensen, Stina von Sydow, Maria Zakrisson Mortensson, Lola Zackow
Spelas på: Östgötateatern i Norrköping 19 februari – 19 mars, i Linköping 29 april – 4 juni
"Peer Gynt" är sagan om den enkle bondsonen som reser ut i världen och förverkligar sina megalomana drömmar till det facila priset av att svika, lura och bedra både kvinnor, män och bergtroll som kommer i hans väg. På ålderns höst återkommer han till Norge och försonas med den ständigt väntande ungdomskärleken Solveig. Nikazm Bakken berättar historien med ett teatralt överdåd och ett fruktansvärt gott humör. Här sparas inte på de visuella effekterna, scenografen och kostymören Tone Aminda Gøytil Lund måste ha haft väldigt roligt när hon skapade sina spetsiga tygfjäll, vita tyllkreationer, maxade guldkostymer och storslagna hattar. Likaså har maskören och perukmakaren Anna Andersson fått släppa loss i magnifika sminkningar och frisyrer. Regissörens norska bakgrund ger henne även en speciell legitimation att driva med norskheten i form av norska flaggor, skidåkning, lusekoftor och folkdans, allt i en förvrängd skrattspegel som en uppfuckad allmogemålning. När dessutom Edvard Griegs Peer Gynt-musik hörs i bakgrunden blir klichén fullbordad.
Skådespelarinsatserna är ett fint litet pärlband av snabba karikatyriska miniporträtt. Den enda konstanten i de snabba scenväxlingarna är Jens Ödmanns ständigt babblande Peer Gynt, en på ytan vek och sympatisk figur med ett charmigt leende. Andra minnesvärda kreationer är Lisa Hu Yus evigt förlåtande mor Åse och Lola Zackows Solveig som lustig norsktalande krumelur. Och så Camilo Ge Bresky, känd från Rocky Horror Show, med sin imponerande scennärvaro oavsett rollfigur.
Regissören har hittat ett effektivt och underhållande sätt att berätta sagan om Peer Gynt. Det är inget psykologiskt finlir, även dramats existentiella dimensioner hamnar i bakgrunden. I stället blir fokus på Peer som den moderna propagandisten och populisten, som genom lögner och charmiga leenden slipper stå till ansvar för sina brott.