Iron Maiden. Globen. Stockholm fredag 17/11.
En spelning med den brittiska sextetten är alltid en upplevelse och man blir sällan besviken, utan det är alltid fullvaluta för de ganska dyra biljetterna. Denna gång hade de valt att (nästan) enbart köra låtar från nya plattan "A matter of life and death". Deras mest progressiva och intrikata album på över tio år.
Publiken verkar inte helt nöjd med detta utan håller sig smått avvaktande men blir helt tokig när ganska medelmåttiga "Fear of the dark" tuffar igång. Fredagskväll, alkohol i kroppen och Iron Maiden på scenen - det är ju som uppgjort för allsång men tji "The number of the beast" och tji "Run to the hills" vilket jag som surmagad kritiker faktiskt tycker är rätt skönt. Kul med ett band som faktiskt på allvar utmanar sin publik.
Bandmedlemmarna närmar sig 50-strecket, men än kan inte några ålderskrämpor siktas. Sångaren Bruce Dickinson är fortfarande överallt och han är troligen en av världens bästa frontmän. Den teddybjörnslike basisten och bandledaren Steve Harris verkar sprudlande glad och han struttar, hoppar och gör tjurrusningar över scenen mest hela tiden. Gitarristen Jannick Gears stretchövningar skulle nog få godkänt av självaste Blossom Tainton.
Iron Maiden bjuder alltid på en sevärd scenshow med många överraskningar. Visste du, till exempel, att deras monstermascot Eddie hade körkort?