Singer-songwriter
Universal
Det finns några svenska artister jag alltid har extremt högt ställda förväntningar på. Anna Ternheim är en av dem. Därför uppstår ofta viss besvikelse vid varje skivsläpp. Vad är det här nu? En Björn Yttling-skiva. Och det här då? En Nashville-platta. Jaha, nähä, det var kanske inte det jag hade trott att jag längtat allra mest efter – men efter några genomlyssningar har varje album växt och blivit en självklarhet.
Så är det också nu med ”For the young”, nya skivan där Anna Ternheim efter en period av skrivkramp har återvänt till sin gamle husproducent Andreas Dahlbäck. Vid en första lyssning försvinner den förbi, det stillsamma uttrycket och avsaknaden av radiovänliga hitlåtar lurar mig att tro att den är menlös och tråkig.
Men vid andra, tredje och fjärde lyssningen infinner sig den sedvanliga Ternheim-magin – där allvaret, melankolin och det ärliga tilltalet väger tyngre än vilken svensk hitlåt som helst. (TT)