Metal
Universal
Volbeat är något av en skämmig njutning för mig. Visst är det enkelt att avfärda danskarna som smått parodiska med sin svulstiga rockabillymetal. Men någonting finns ändå där i melodierna och sångaren Michael Poulsens stämma. Så jag kan komma på mig själv med att försiktigt yla med i ”Maybelline i hofteholder” emellanåt. Och live är Volbeat sällan tråkiga.
Bandet har lagt fokus på turnerandet, och det har nu gått tre år sedan senaste albumsläppet. ”Seal the deal & let’s boogie” är Volbeats sjätte skiva. Den står egentligen inte ut från de tidigare särskilt mycket. Möjligen är cowboy-tematiken något nedtonad, men annars är allting sig likt.
Bandet gör precis vad det ska – effektiv metal med ett bra sväng. Michael Poulsen brölar på genom de fjorton spåren som alla är märkta med Volbeats patenterade sound.
På några spår tar de hjälp av gäster. Tidigare turnépartnern Danko Jones gör ett strålande jobb på ”Black rose”, som också blir skivans höjdpunkt. På singeln ”For evigt” gästas bandet av gamle Volbeat-bekantingen Johan Olsen (från Magtens Korridorer).
Men framför allt låter ”Seal the deal & let’s boogie” som en genuin Volbeat-skiva. Få andra band sätter en lika tydlig prägel på allt de gör, och skivan befäster det bara än tydligare. Det har aldrig tagit många sekunder innan en lyssnare kunnat avgöra att det är Volbeat som spelas, och inte heller nu. Singeln ”Seal the deal” och andraspåret ”Marie Lavaeu” är dessutom två riktigt starka spår, som tillsammans med nämnda ”Black rose” ger albumet sitt existensberättigande.
Men Volbeat hade inte varit Volbeat om det inte fanns en hel del att irritera sig på. Stompigheten i ”The devil’s bleeding crown” är näst intill parodisk. Och det synnerligen omotiverade säckpipeinslaget i ”The loa’s crossroad” slår förmodligen någon sorts danskt rekord i malplacering. Skivans avslutning med reprisering av ”For evigt”, om än på engelska, känns inte helt solklar. Och dansbandsmetallen i ”Battleship chains” är rent vedervärdig.
Då är det tur att huvuddelen av ”Seal the deal & let’s boogie” ändå håller en bra nivå med ett par höga toppar. Publiken på Volbeats konserter lär visserligen fortfarande stå och skrika efter ”Pool of booze, booze, booza” och ”Still counting”. Men ett antal spår härifrån lär kunna ta sin plats live. Och Volbeat kommer säkert fortsätta att vara underhållande. Det kan Bråvallapubliken bli varse om några veckor när danskarna intar festivalens största scen.