Som Mora Träsk på steroider

I höstas underströk KSMB-sångaren Michael Alonzo att bandet är ett kollektiv där ingen individ är starkare än varumärket.

Foto: Foto: Sound Pollution

Skivrecension2017-02-23 21:04
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Ur hans perspektiv är det ett diplomatiskt sätt att säga "ni ska inte tänka på vem som spelar trummor eller gitarr nu". En annan tolkning av det är "det här är inte samma band som förr".

Det låter egentligen som det borde göra, med riff hämtade ur punk- och garagerockens ABC. Men sedan kommer texterna – med det ständiga rimmandet:

"Vi får brev från Panama, där är det några som har det bra." "Vi har barn som farit illa. Ja det var tråkigt, vi ska grilla."

Det är fullt förståeligt om Alonzo och kompani vill visa för sina barn att de fortfarande kan rocka, men de hade ändå kunnat göra en barnförbjuden skiva. Nu låter det mest som Mora Träsk på steroider. Det är enbart i inledande "Helvete" som bandet gläntar på dörren till något som låter svartsynt och förbannat på riktigt. (TT)

KSMB spelar i Norrköping 11 mars och Linköping 24 mars.
Rock

XX

KSMB

"Ond saga"

Wild Kingdom/Sound Pollution