Pop
Playground Music
Amanda Wernes Slowgold har funnits med ett tag nu. Ända sedan det självbetitlade debutalbumet släpptes 2012 har det glunkats om genombrottet som snart ska komma. Är det fjärde plattan "Drömmar" som ska få Slowgold att breaka?
Nja, förmodligen inte. Även om skivan har många kvaliteter saknar den till viss del både udden och det breda tilltal som måste till för att slå sig igenom den massiva väggen av vardagsbrus. Slowgolds fusion av folkvisa, proggrock, jazz och dagsaktuell pop vävs sömlöst ihop av Amanda Wernes uttrycksfulla röst, men texterna har inte riktigt det lilla extra som krävs för att låtarna ska lyfta. Det blir lite väl många a-ha-a-ldrig och un-der-ba-ha-a-art, ord som dras ut som gummiband med hjälp av röstekvilibristik.
Samtidigt är det en ren njutning att höra Amanda Werne nynna, viska och yla, på ett självklart sätt använda rösten som ett instrument. Låtar som "Väntar" och "Karusellen" vittnar om att det där genombrottet trots allt inte är så långt borta. (TT)