Pop
Fairfax Recordings/Ingrid
Supergrupper gör oss oftast besvikna, man tror att 1+1 ska bli åtminstone 3, men det blir oftast tvärtom. Här passar dock de olika bitarna i pusslet och resultatet är anmärkningsvärt.
Amason har en enastående sångerska i Amanda Bergman, känd från en rad olika projekt. Hon backas upp av Gustav Ejstes som tagit med sig från Dungen förmågan att skapa atmosfäriska, lite småproggiga ljudbilder och allt hålls ihop av en driven popsmed som Pontus Winnberg från Miike Snow vilket skapat grogrund för den ena lysande poplåten efter den andra.
Musikaliskt handlar det om ett möte mellan modern pop och amerikanskt 70-tal. Många har jämfört med Fleetwood Mac och visst finns det likheter. Men det här står helt klart på egna ben. (TT)