Funkrock
NPG/Warner
Jag lyssnar på Princes två nya skivor och tänker på Ulf Lundell. Båda rättmätigt hyllade och med plats bland musikhistoriens största, men båda just nu i starkt behov av ett bollplank som vågar säga emot dem. Men jag antar att ingen vågar. Därför har Lundell på skiva svajat på senare år och Prince är som bäst live, när han spelar hitsen. Bara de mest tåliga fansen lyssnar på hans senaste produktioner.
Här borde någon ha sagt åt Prince att behärska sig. För här kommer två skivor som hade kunnat vara ett (1) sensationellt bra album om han bara hade fått feedback.
"Art official age" är den bästa skivan av de två, där Prince är som mest fokuserad och sugen på hitmusik. Och med några riktigt bra ballader. Som på den gamla goda tiden, skulle man kunna säga. Men "Plectrumelectrum", med gruppen 3rdeyegirl, innehåller för mycket utsvävande funkrock som inte leder någonstans. Där hade det funnits mycket för en producent att skära bort. (TT)