Med: Håkan Bäck (även regi), Christine Eddeborn, Disa Bäck, Frida Knutsson, Lars Andersson, Tina Holmgren och Tobias Pihlblad.
Bar Quartet med Bruno Andersson, Björn Dahlin, Nils-Inge Johansson och Jacek Malisz
Globenteatern, Linköping, 30/12. Spelas till och med den 29 januari 2017. Läs mer på www.teaternshus.se
Får man börja med att lyfta fram en huvudrollsinnehavare och trotjänare i Globenteaterns nyårsrevy som aldrig får några applåder: själva lokalen?
Det fina och kulturhistoriskt intressanta Godtemplarhuset ligger på en bakgård till Snickaregatan i Linköping och invigdes 1884. Ursprungligen alltså ett ordenshus för stans helnykterister, men sedan länge också en allmän scen och i dag ett centrum för teaterverksamhet i form av föreställningar och kurser för barn och ungdomar som sedan 2013 bär namnet Teaterns hus.
Aldrig varit där – eller ens sett kåken kanske? Synd i så fall, för byggnaden är en liten pärla i stadsbilden med doft av både tidlös tradition och modern drivkraft.
Här har det spelats nyårsrevy från och till sedan 1911. Då satte teatergruppen Fram upp revyn ”Röda lyktan”. Årets uppsättning, ”Hildurs konditori”, är nummer 85 sedan starten.
Så extra roligt då att detta lilla jubileum bjuder en föreställning som når nya höjder; detta är den tajtaste och jämnaste av de årsrevyer som jag sett med Globenteatern.
Ensemblen är välrepeterad och manuset känns stramare vilket bidrar till att leveransen blir både rappare och roligare. Som sig bör är det nummerrevy med inslag om globala och lokala aktualiteter. Till de förra hör Brexit liksom det amerikanska presidentvalet. Till de senare Paul Håkansson som tillträder som Linköpings nye kommundirektör 1 januari samt en medryckande och rungande hyllning av fotbollsdamerna i LFC som blev svenska mästare 2016.
Lasse Andersson driver med Facebook och Twitter och skapar ett nytt socialt medium i vilket han basunerar ut sin favoriträtt. Kul grepp! Håkan Bäck visar en ny och väldigt rolig sida i sketchen om den dramatiska influensan. Bitvis lysande! Unga Disa Bäck har vuxit i scenkläderna och både agerar och sjunger med en självklarhet som kommer att ta henne långt. Roligt och lovande!
Okej, vissa av numren har en given plats i flödet av händelser medan andra i ärlighetens namn känns mera krystade och svåra att motivera. Till exempel är sketchen med den ensamme militären eller den moderna hemtjänstleverantören både aktuella och fyndiga, medan Einars och Brittas nyårsfirande känns mer, hm… gripet ur luften.
De erfarna och mogna musikerna i Bar Quartet har i år placerats på en hedersplats på golvet till höger om scenen och får på så sätt inte bara en ackompanjerande roll utan blir en del i helheten.
Och publikmottagandet då? Corren besökte smygpremiären i fredags. Den var inte fullsatt. Men förköpen till nyårsafton lovade en tätare salong. Det, samman med kanske lite filande på några av sketcherna, lovar gott för årets slutnota.