Här krånglar man inte till det. Vånna Inget gasar på med sin blandning av new wave och 80-tals punk, med en släng av indie.
Det är så direkt och enkelt att ta till sig. Trots det har de förmågan att variera materialet och inte tugga sig fast på ett ställe.
Karolina Engdahl sjunger lika bestämt och klart som texterna är tydliga. Hon är en självklar frontfigur, men det finns saker att jobba på. Den intensiva rösten rycker än konstant i öronen och pockar på uppmärksamhet. Uppfriskande till en början, men lite tröttsamt efter ett tag. Installeras ett nyansreglage skulle det bli riktigt riktigt bra.
Fotnot: Vånna Inget spelar på L'Orient i Linköping 1 november