Det här är en habil platta med stora toppar (duetten "From here to the moon and back" och balladen "Banks of the Ohio"), men också rätt så djupa dalar (covern på Bon Jovis "Lay your hands on me" och en ganska så såsig och sentimental duett med Kenny Rogers).
Det är just i jämförelsen med gamla parhästen Kenny Rogers som klasskillnaden visar sig. Dolly Parton är i god form, vilket bådar gott inför Sverigebesöket i sommar. Hon verkar fortfarande ha ambitioner och vara nyfiken. Vill framåt i sin karriär och är som bäst när det drar åt bluesgrasshållet. Samtidigt tror jag inte hon kommer att hämta så många låtar från den här plattan till sina spelningar framöver. Hon har ju gjort det här så mycket bättre förut.
Bästa låt: "From here to the moon and back" (TT)