Hon kallas ibland för röstekvilibrist, vilket inte betyder brist på röst. Eller jazzsångerska, som inte får henne att mobba andra genrer.
Eller improviserande avantgardist, vilket inte utesluter noterad och traditionell musik.
Alltså är hon Sångerskan med ett unikt instrument, som sträcker sig från hålfot upp till skalltak. Kraften, den perfekta och hårt kontrollerade, pulserar genom melodierna. Hon pendlar från tokryck till bedräglig harmoni i hitlåten "Let?s dance, let?s be something we?re not".
Kraften tar oss med på en åktur rätt ut i det okända. På de frispår som är hennes kreativa bana.
Med på resan är gitarristerna Carl Svensson och Samuel Hällkvist. De väsnas brutalt och elektriskt. Men är alltid lyhörda när de följer Lindha Kallerdahl som är krävande och kompromisslös i sitt musikbygge. "Let?s dance" är en omtumlande och föga inställsam utmaning. Ofta starkare än stål än fluffigare som bomull. Albumet lär behålla platsen som en av årets mest spännande sångupplevelser.
Lars Åbom