Jag gillar låtar som hyllar andra låtar. Min favorit är Billy Bragg som hyllar sångaren i Four Tops i "Levi Stubbs tears" och samtidigt besjunger musikens läkande kraft. Pernilla hyllar Leonard Cohen när hon döper sitt album efter en textrad i hans "Anthem". Hon sjunger om hur Cohen lägger armarna omkring henne när natten tumlar. En snygg gest, men tyvärr ingen vidare låt.
Bättre då när hon låter mer "som vanligt" i radiopoppiga "Judy" och i finstämda balladen "Som steg på månen". Instrumentala "Runmaröpsalm" smeker också öronen.
Mest gripande är Olle Ljungströms pianoballad "Nåt för dom som väntar". Fin melodilinje, snygga stråkar och en originell text som Pernilla Andersson verkligen tar vara på. Kanske är hon allra bäst som uttolkerska?