Jag vill ha falsettsång, pukor och trumpeter! Jag vill ha galna utspel och knasigare texter! Jag vill ha bombastiska körarrangemang och färgkaskader som får regnbågens prismakontraster att blekna i jämförelse! Och visst, Mika levererar på varje punkt. Han crawlar i musikhav, rusar genom lekfulla popdistanser och flyger över himmelshöga oktaver. Ändå får jag känslan av att jakten på kärlekens ursprung inte alls är lika kul som livet i tecknad film. Att tredjeskivan inte riktigt besegrar hans debutalbum.
Mika: The Origin of Love
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.