Han vill bli trodd. Eller åtminstone att vi ska tro. Justin Bieber. Och visst: jag tror på samplingsmaskinens förmåga att skapa ekoeffekter. På röstglidningens önskan att frambringa soulinfluenser. Och på barnpopsstjärnans försök att tuffa till sig genom att låta en rappare bryta igenom försiktiga refränger. Men jag konstaterar också att tro och övertygelse är två vitt skilda saker. För någonstans mellan trummaskiner, wail-ljud och snack-stick tappar Bieber bort sig. Eller iallafall mig.
Justin Bieber: Believe
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.