Det är verkligen en egen svensk genre: åldrande popstjärnor lugnar ner sig, blir nostalgiska och berättar om den vilda ungdomen i biografiska texter. Och visst finns det en inneboende lockelse i de där skildringarna. Vi har alla haft en ungdom. Inte alltid enkel. Men sett genom den passerade tidens förlåtande skimmer blir ungdomens hjärta och smärta lätt både romantiskt och lockande. Martin Elisson sjunger om sig och sitt tonårs Göteborg. Och han gör det till lugnare, snyggare melodier än tidigare. Ett melankoliskt piano smyger in och ut ur låtarna och tillsammans med svepande stråkar förstärker det våra popromantiska nostalgiska känslor. Fint så.
Hästpojken: En magisk tanke
Foto: Dan Hansson / SvD / SCANPIX
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.