Trots att jag har lyssnat fler gånger än händerna har fingrar på den senaste produkten signerad dessa sandviksbor skulle jag inte ens under pistolhot kunna gnola på en endaste strof. Detta faktum beror inte på att deras uppföljare är eländig. Det är den verkligen inte. Tvärtom är det en luftigt svävande upplevelse som för tankarna till sololja, sextiotal och oförfalskad popglädje. Alla låtar smälter dock ihop i ett enda töcken, ett töcken som starkt påminner om Belle & Sebastian fast utan hitpotentialen. Nåväl, det är i varje fall utmärkta referenser att ta rygg på.
Jenny Cahier
Simian Ghost spelar på Herrgårn i Linköping 15 mars.