Under dryga 20 år har Dregen vårdat sitt varumärke som Sveriges rocker nummer ett. Det har varit leopardmönster, eldsflammor, biljardbollar och actionrock för hela slanten. När han nu långt in i karriären släpper sitt första soloalbum överraskar han med att blotta innandömet av en resväska som under åren försetts med en mycket varierad packning. Visst är det till störst del rockigt, men även poppigt, bluesigt, funkigt och souligt. Produktionen av Wannadies frontman Pär Wiksten är polerad, det låter långt ifrån The Hellacopters debutalbum, men den är luftig och levande och passar innehållet utmärkt.
Dregen: Dregen
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.