Babyshambles är tillbaka. Återkomsten sker utan några krusiduller och utan något spår som faller igenom. Pete Dohertys sluddriga sång finns där. Och enkelheten i sångerna får råda. Det blir inga excesser i dub som bandet försökt sig på. Säkrare, helt enkelt. Om jag ändå ska plocka ut några låtar som fastnar lite extra så vill jag lyfta "Fall from grace" och titelspåret. "Fall from grace" känns som en roadtrip med country som sällskap. Jazziga "Sequel to the prequel" bygger vidare på Dohertys vurm för traditionell brittisk music hall. Ett allsångsnummer som glittrar. Och till slut rockar också skivan. I sällskap med med en urflippad berättelse om pingviner och en om ett mentalt minfält.
Babyshambles: Sequel to the prequel
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.