Tyra Kleen i sin ateljé i rom 1904.
Böcker
Matilda Eliasson, Anna Lena Jönsson, Karin Ström Lehander
”Rebeller & Mademoiseller”
Dibb förlag
I samband med att utställningen ”Rebeller & Mademoiseller” visas på Norrköpings konstmuseum har nu också boken med samma namn givits ut. Den är fin inbunden med många vackra bilder. Likt utställningen kretsar boken kring de tre konstnärerna Emma Toll, Tyra Kleen och Märta Rudbeck och berättar om deras genombrott vid förra sekelskiftet samt om de villkor de levde under och de glastak de krossade.
Rikets första yrkesverksamma kvinnliga konstnärer hade mycket emot sig, samhällsnormen och strukturerna var sådana att kvinnan begränsades till hemmets sysslor. I och med de stora ekonomiska förändringar under 1800-talet bereddes väg för kvinnligt deltagande på arbetsmarknaden och det gav nya möjligheter.
Kvinnorörelserna växte fram och krävde sociala reformer och framför allt kvinnans rösträtt. Också kvinnor som ägnade sig åt intellektuellt och konstnärligt arbete organiserade sig. Sällskapet Nya Idun grundandes 1885 av bland andra historikern Ellen Fries och pedagogen Ellen Key och samlade kvinnliga akademiker, författare och konstnärer. ”Målarinnorna” anslöt till Föreningen Svenska Konstnärinnor, bildat av kvinnliga konstnärer 1910 varav många hade varit den berömde och framsynte franske målaren Henri Matisse elever.
Henri Matisse 1913.
Åtminstone från borgerliga kretsar hade många svenska kvinnor en gedigen skolning från hemmet i teckning och måleri, det hörde på den tiden till deras grundutbildning och allmänbildning. När de högre konstnärliga utbildningarna öppnades upp för kvinnor på 1860-talet var de därför väl rustade. Bland de manliga eleverna fann man då borgerliga bohemer samt talanger från lägre samhällsskikt för vilka konsten var en väg mot ett på många sätt rikare liv. De kvinnliga konststudenterna tog däremot en större ekonomisk och social risk, då de kom från borgerliga hem och fick en fattigare liv som konstnärer än vad de hade haft under uppväxtår och studietid.
”Rebeller & Mademoiseller” är skriven av konstvetarna Matilda Eliasson, Anna-Lena Jönsson och Karin Ström Lehander som lyfter fram varsin pionjär bland kvinnliga konstnärer. Dessa har mycket skilda konstnärskap, men binds samman av tiden de verkade i. De alla skaffade sig högre konstnärliga utbildningar och blev normbrytare när de avstod liv som hustrur och mödrar för att kunna skapa i en värld helt dominerad av män. Det handlade inte bara om att ignoreras och förminskas av manliga kollegor och kritiker (även om dessa långt ifrån var entydigt sågande), de klädde sig också periodvis som män för att friare kunna röra sig i Europas storstäders konstliv. Framför allt glöms de tre konstnärerna bort, trots relativ framgång och uppmärksamhet i sin samtid.
"Porträtt" av Emma Toll från 1880-talet.
Anna-Lena Jönsson berättar om Emma Toll som kom från förhållandevis enkla förhållanden (hennes far var utblottad skräddarmästare), men ändå lyckades bli en av de allra första kvinnorna som fick utbilda sig vid Kungliga Konstakademin 1864. Konstnärligt var Toll i grunden traditionell realist och genremålare, men tog tydligt intryck av impressionismen, att framhäva intrycket av verkligheten snarare än att fotografiskt avbilda den. Det syns i hennes psykologiska kvinnoporträtt där vi direkt möter kvinnans blick som en betraktande jämlike, inte ett objekt underkuvat mannens blick.
"Syndafallet"/"Förbjuden frukt" av Tyra Kleen från 1915.
Karin Ström Lehander har fördjupat sig i Tyra Kleen, diplomatdottern och adelsdamen som bär många likheter med den något äldre och nu så uppburna Hilma af Klint. På samma vis influerades hon av Paris fin de siecle-anda (romantisk sekelslutsångest, dekadens och livsleda) och målade symbolistiska verk influerade av den store poeten Charles Baudelaire samt esoterisk mystik och andeskådning. Mest känd är Kleen för sina exotiska motiv från resorna till Java och Bali.
"Porträtt av Baudelaire" av Gustave Courbet från 1848.
Matilda Eliason har studerat Märta Rudbecks konstnärskap. Rudbeck tillhörde mycket riktigt den anrikt nobla ätten med samma namn, men valde att som kvinnlig konstnär gå sin egen väg. Samtidigt var hon en mycket ”kvinnlig” konstnär i den meningen att hon närmade sig de vardagliga och husliga motiven snarare än de stora skeendena. Rudbeck var en utpräglad blomstermålare, men målade exempelvis också ett uppskattat porträtt på Gustav Vasa på uppdrag av prins Eugen.
"Vårblommor" av Märta Rubeck.
Utställningen visas fram till den 24 april nästa år, boken är en utmärkt fördjupning och ett fint minne.