Skrönor och forskning om hembygden

Om den driftige affärsmannen Algot Lamberth i Skeda har det berättats åtskilliga skrönor. När Algot skulle gifta sig och fick den obligatoriska frågan "tager du till din äkta maka", blev svaret: "Ja, mamma vill det!".Bild ur boken: OLLE STRÖM

Om den driftige affärsmannen Algot Lamberth i Skeda har det berättats åtskilliga skrönor. När Algot skulle gifta sig och fick den obligatoriska frågan "tager du till din äkta maka", blev svaret: "Ja, mamma vill det!".Bild ur boken: OLLE STRÖM

Foto:

Litteratur2004-09-15 05:52
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Linköpingsbygden. Hembygdsföreningar berättar

NÄR KANTOR Jöns Petter Lamberth i Skeda vid några tillfällen inte hade möjlighet att spela vid gudstjänsten i kyrkan hände det att sonen Jonn, 7 år, fick rycka in i faderns ställe. När ackorden blev för stora för hans händer berättas det att han löste problemet genom att helt enkelt trycka ned en tangent med näsan!

Året var 1900 och i tidningen Östgöten beskrivs Jonn som den "yngste organisten i Sverige".

Berättelsen om Jonn Lamberth står att läsa i nyutkomna "Linköpingsbygden. Hembygdsföreningar berättar", utgiven i samarbete mellan hembygdsföreningarna och Linköpingsbokhandlaren Thomas Lindqvist.

Arne och Daga

Jonn och hans far Jöns Petter var inte de enda musikaliska medlemmarna i familjen Lamberth. Jonns söner Dag och Arne följde far och farfar tätt i spåren. Dag hade dansorkester och Arne blev musiker och gjorde Europaturné med sin trumpet. Dottern Daga blev sångerska och musiklärare.

Även andra i släkten utmärkte sig på olika vis, men alla blev inte musiker. Algot Lamberth som var Jöns Petters yngste son och halvbror till Jonn blev affärsman och byggde bland annat upp verksamheten med Lamberths bilstationer i Skeda. Om affärsmannen Algot gick det många historier och en hel del återberättas i boken.

Skrönor och forskning

Arbetet med "Linköpingsbygden" startade med årsboksprojektet "Vår stad Linköping" som förebild och med syftet att lyfta fram de kringliggande socknarna. Hans Nilsson, Centrum för lokalhistoria, har varit sammanhållande kraft och i boken presenteras ungefär hälften av de hembygdsföreningar som finns i Linköpings omland.

I bokens kapitel blandas skrönor och personporträtt med lokalhistorisk forskning. Med dagens växande intresse för hembygd och historia har den här boken med säkerhet sina givna läsare.