Johan Heltne är aktuell med sin bok "Sympati för djävulen" och besöker ikväll Babettes i Linköping.
Böcker
Johan Heltne
”Sympati för djävulen”
Fri tanke förlag
Likt de flesta som gått på Biskops Arnös författarskola blev Johan Heltne en utgiven och kritikerrosad författare. Han debuterade med ”Det finns ingenting att vara rädd för” 2014 som skildrar den egna uppväxten i församlingen Livets Ord. I efterdyningarna av metoo gavs den kontroversiella romanen ”Emil” (2019) ut, den handlar om en ung man som blir först blir dömd för och sedan friad för våldtäkt.
Just ”Emil”, som han skrivit på sedan tiden på Biskops Arnö, blev en ”börda” för förlaget då ängsliga förläggare ville göra avkall på den fria litteraturen för att blidka en samhällsrörelses drev. I ”Sympati för djävulen” berättar Heltne om hur hans berättelse blev en provokation för både lärare och kurskamrater eftersom den inte ger svar på skuldfrågan utan utforskar komplexiteten i den.
I ”Sympati för djävulen” skildrar Heltne återigen sin uppväxt inom Livets ord, den karismatiske Ulf Ekmans nya församling som samlade alla möjliga sökande till Uppsalatrakten, en från början intellektuell kristen rörelse som med tiden blev rigid och sekteristisk med litet utrymme för egen tankeverksamhet.
På Biskops Arnö Författarskola utbildas framtidens litterära namn, men är utbildningen mer likt en sekt än en plantskola för fria ordkonstnärer och intellektuella?
Athena Farrokhzad.
När Heltne som vuxen man kommer till den prestigefulla utbildningen på Biskops Arnö möts han av en ny sektmiljö. Där orkestrerar etablerade författare och poeter som Mara Lee och Athena Farrokhzad, med den tidigare akademiledamoten Sara Stridsberg som ledstjärna, en författarutbildning som syftade till att fostra feministiska, queera och postkoloniala kulturkrigare i litteraturens namn. Själv far Heltne illa i den ideologiskt sterila miljön och blir både mobbad och ifrågasatt därför att han inte passar in i den dogmatiska mallen.
Sara Stridsberg.
Kan det verkligen stämma? Jag finner det sannolikt att det inte bara är Heltnes ”sanning”. Under flera års tid var jag ordförande för juryn som beslutade om vilken ung litterär talang som skulle få Stipendium till Lars Gustafssons minne på 50 000 kronor. En övervägande del av de sökande var unga begåvade kvinnor (och flitiga läsare av Lee och Farrokhzad) som studerade vid Biskops Arnö eller något annan prestigefull författarutbildning.
Mara Lee
De tillhör förstås samma generation, så frågor om feminism, sexuell- eller etnisk identitet och klimathot var återkommande teman bland de flesta sökanden. Få unga författare söker nya vägar för att berätta om människans tillvaro bortom identitetspolitiska markörer, så som Heltne.
En del recensenter har påpekat att detta också är något som präglar många utbildningar och intellektuella miljöer i Sverige, flockmentaliteten är alltid stark här. Själv har jag rört mig i teologiska och filosofiska universitetsmiljöer som åtminstone i början av 2000-talet var rimligt öppna och fria i tanken, men JMK, journalisthögskolan i Stockholm, var en intellektuell bunker i jämförelse. Den främsta institutionen för att utbilda journalister som fritt ska söka sanningen hade på allvar östtysk statsradio som måttstock för oberoende journalistisk och ägnade sig åt systematiskt motarbeta de studenter som inte fogade sig efter de vänsterideologiska ramarna. De studenter som följde hjorden fick fritt spelrum att sabla ner sina ”kamrater” på helt osakliga grunder.
Vårens mest omdiskuterade bok är Johan Heltnes "Sympati för djävulen" .
Dessa huserar nu förstås på de stora mediehusen runt om i landet och har sällat sig till redaktioner som är så följsamma att de kollegor som ställde kritiska frågor om integrationsproblem i samband med flyktingvågen 2015 direkt motarbetades. Det är också ett skäl till att de etablerade medierna precis som litteraturen tappar relevans för svenskar i genom eftersom de enbart strävar efter att blidka en bigott övre medelklass enögda världsbild.
Intressant nog tar Heltnes bok också en religiös vändning, i den österländska kristendomen finner han en mer öppen andlighet och ett en större förståelse för skuldens roll i människors liv bortom Livets Ords och litteratursveriges snäva fördömanden.
I kväll besöker Heltne Babettes i Linköping och deltar i kulturföreningen Valvs evenemang Existentiell filmkväll där han diskuterar den krisande manlighet med kulturjournalisten Greta Thurfjell och mansforskaren Lukas Gottsén. Passa på att lyssna till det samtalet!