Imponerande sextusen personer har letat sig till Cloetta Center för att ta del av en av endast två konserter i Sverige med Deep Purple denna sommar. Och de har tagit med sig ett gott humör, till och med kvällens första band, Bonafide från Malmö, möts med gott bifall. Något som inte alltid är fallet för ett relativt okänt öppningsband. Men deras AC/DC-avkok passar kvällens hårdrockspublik som hand i handske.
Europe är två skivor in i återföreningen och jag har börjat vänja mig vid att det är ett annorlunda band än på åttiotalet. "The Getaway Plan" från "Secret Society", deras senaste skiva, låter fantastisk ikväll. Under sin timme hinner de spela förvånansvärt mycket gammalt material som får ordentlig fart på publiken. Höjdpunkten kommer tidigt, "Scream of Anger" som andra låt är suverän.
Att gå på en konsert med en rockdinosaurie av Deep Purples kaliber och sedan klaga över de många och utdragna soloövningarna är som att köpa isglass och sedan klaga över att den är för kall. Men det känns ändå frustrerande när intensiteten och flytet som byggts upp raseras av i mina öron meningslösa solouppvisningar. Men på flera håll spelas det luftgitarr så fingrarna glöder och bifallen är många, så det finns onekligen de som inte håller med mig.
Sångaren Ian Gillan ser härligt anspråkslös ut. Barfota, urtvättade grå jeans och en vit t-shirt och håret är kortare än någonsin. Under första timmen imponerar bandet på mig genom att modigt spela nya låtar och mindre kända gamla spår. Framträdandet är intensivt, bandet står tätt tillsammans och ser ut att ha roligt. Men så lämnas Steve Morse ensam med gitarren alldeles för länge och snart är det keyboardisten Don Aireys tur att lira solokvist. Det hjälper inte att han flörtar med Abba, det är trist i alla fall. Mot slutet plockas de riktiga klassikerna fram, "Highway Star" , "Smoke on the Water", "Hush" och "Black Night" blåser liv i konserten, och jag kan till och med låta både ett trumsolo och ett bassolo passera.
BETYG:
Europe CCCC
Deep Purple CCCC