I kategorin "sårade och sura män" ligger Max Payne, huvudrollsinnehavaren i spelserien med samma namn, väldigt bra till.
I de tidigare två delarna, släppta 2001 och 2002, förlorade han allt. Fru, barn (döda) och sitt jobb som polis i New York. Lägg där till ett rejält sug efter tabletter och sprit samt en fallenhet för att reta upp varenda människa i den undre världen.
"Max Payne" är lite av spelens motsvarighet till en John Woo-film (serien har faktiskt blivit till en film med Mark Wahlberg. Den var... sådär). Serien mixar ett film noir-berättande med ett sanslöst skjutande.
Nu har det gått åtta år sedan del två och ungefär lika lång tid i spelvärlden. Max befinner sig i São Paolo och fungerar som "muscle for hire" för mer eller mindre nogräknade personer. Ungefär lika deprimerad och själsligt plågad som tidigare.
Finska utvecklarna Remedy stod för del ett och två. I del tre har giganten Rockstar ("GTA", "L.A Noire") tagit över spakarna. Och med det förutsätter åtminstone jag att allting, action, tempo och friheten att röra sig överallt, ska blåsas upp till just GTA-proportioner. Och så är det, till viss del.
Berättartekniskt är det fest och fyrverkeri hela vägen. Rockstar har tagit Remedys sätt att berätta med serierutor ett par steg vidare och det känns fräscht. Problemet är bara det att jag inte riktigt vet vad som driver Max. I tidigare spel osade han hämnd och revansch. Nu verkar han mest uppgiven och det är inte hans nära och kära som står på spel på samma vis. Max göra bara det som han är bäst på, skjuta och självdestruktivitet.
Som tur är har Rockstar behållit stora delar av spelmekaniken. I början av 2000-talet var begreppet "bullet time" något av det ballaste som fanns. Populärt använt av bröderna Wachowski i "Matrix"-filmerna adopterades det av "Max Payne".
Släng dig in ett rum, tiden saktas ned och du kan röra dig i princip obehindrat och göra processen kort med alla fiender som råkar befinna sig i din närhet. De människor som vill Max illa komma i våg efter våg och det håller tempot uppe.
"Max Payne 3" är på inget vis ett dåligt spel. Det har bara blivit lite som många filmer eller serier blir när de flyttar från sitt ursprungsland och ska "USA:ifieras". Finska Remedy lyckades, på sin tid, koka en hårdkokt soppa med både meta-humor, tragik och furiös action. Rockstar har lyckats göra en Jerry Bruckheimer av "Max Payne", underhållning för stunden utan eftertanke.