Konstsmide
Visas till 7 maj.
Konstsmide är en disciplin som , vid sidan av kunnande och lång erfarenhet, kräver ovanligt anpassade arbetslokaler. En framstående representant för konstsmedernas skrå visar nu ett ganska stort antal verk hos Saabs Konstförening. Några har glasinslag, framställda av den numera pensionerade glasblåsaren Wilke Adolfsson.
Larssons järntjurar, i tämligen hanterbara storlekar, ser ut att fullständigt äga förutsättningarna för sin tillvaro. De är inga "korkekstjurar", utan behornade kroppar, fyllda ut i varje cell av hjälpligt återhållen styrka och kamplust. Deras maximala kraftresurser verkar kunna förlösas vilket ögonblick som helst.
Några av de vackraste skulpturerna är skålformade. De är dock inte avsedda att användas till annat än estetiska upplevelser. Deras tillkomst har kopplingar till himlavalvet, till månens gyllene skiva och till natthimlens glimmande stjärnor. Med tanke på den svårtillgängliga tekniken, kan jag inte annat än förundras över hur skickligt utförda de här objekten är.
Utöver mer handfasta arbeten visas exempelvis människor som stannat upp mitt i en rörelse. Man skulle kunna tro att de är formgjutna, eftersom de i sin oantastliga finish inte avslöjar några spår av smidesverktyg. Halvannan meter höga ljusstakar, med finlemmade, gracila "kroppar" åstadkommer en sakral stämning i utställningslokalen.
Järnet har sina fördelar som konstmaterial; känslan av beständigt material, kraften som färgen hos obearbetade ytor förmedlar, upplevelsen av tyngd etcetera. Det är inte särskilt ofta man får tillfälle att se utställningar med konstsmide, när det inträffar är sannolikheten stor att man får anledning att uppskatta kombinationen av hantverksskicklighet och konstnärlig förmåga. Så är det med Lars Larssons utställning.