Ibland kan skillnader i kvalitet vara milsvid, men det får man försöka överse med i de här sammanhangen. Konstrundorna är ju tänkta att spegla en del av den konstnärliga kreativiteten runtom i länen. Jubileumsrundan i Mjölby visade prov på en balanserad mix av tekniker och på glatt humör.
Margareta Johansson bor i Junibacken i Himmelsby, ett ställe som gör skäl för namnet. I en orangeribyggnad, belägen på en bergknalle och med en porlande bäck alldeles intill, visade hon akvareller och fotografier. Den här för mig nya bekantskapen har presterat akvarellmåleri utan spår av det tillrättalagt sockersöta som ofta förekommer när det handlar om konstrundor. Hon har inte försökt ”förstärka åt fel håll”, vilket som regel utmynnar i konstnärlig försvagning. Margareta är också en duktig fotograf och visade en serie ganska ovanligt anlagda och stämningsfulla bilder från det närbelägna landskapet.
I Östra Tollstad hade Jane Kruuse af Verchou bjudit in Hans Ellervik från Västervik och Maja Sandstedt från Linköping. Hans visade träskulpturer av fåglar och vettar, både naturtroget utförda och där han tagit ut de konstnärliga svängarna en aning. Den pigga 89-åringen Maja Sandstedts akvareller är dedikerade till både vilda och odlade blommor. Jane själv blev av en händelse skulptör för några år sedan. Det var ett lyckokast. Numera är det hennes främsta gren. Avbildningar av människor och djur är utförda med finess och känsla.
Irene Bäck bor vid Svartån i Mjölby. Jag vill beteckna henne som kolorist. Hennes målningar visar ofta landskap där allt utom de grundläggande formerna har skalats bort. I stället har färgerna förstärkts, både de naturliga och såna som tillkommit i esteticerande syfte.
I Anne Brehmer P. har Skänninge en experimentbenägen konstnär. Hennes väl tilltagna koloniträdgård är som en upplevelsepark. Fast i själva verket rör det sig om en ständigt växande installation. Jag kan mycket väl tänka mig att den kan dras ut till ett ”lifetime project”. Anne har en säker blick för de kasserade föremål, i synnerhet av järn och rostiga, som besitter någon form av skulpturalt värde och där transformeringen till konstföremål tydliggör den inneboende styrka de fortfarande besitter.
I den före detta lanthandeln i Gottlösa visade den mångsidiga konstnären Anna Ericsson ett rejält urval av sin produktion. Hennes keramiska objekt inger, inte minst på den plats de visades, en känsla av skattkammare. Annas register är brett. Föremålen kännetecknas av kunnande, formkänsla och lekfullhet.
Fotnot: De deltagare som inte nämns i recensionstexten är: Henrik Helgesson, Lena Hjertén, Denni Nero, Kjell-David Johnson, Börje Mathiasson, Ia Lindgren, Leif Korsman, Ingegerd Fälth, Ingrid Almqvist, Margaretha P Elfstrand, Marianne Wrenne-Larsson, Siv Klingsell, Peter Adbåge, Sara Lilja och Helen Boreson Holmberg.