Visas till 19 juni
Våren 2014 avlade Bebben sin masterexamen vid Kungl. Konsthögskolan i Stockholm. Den utställning som utgjorde hennes examensarbete – "Jag har känt på friheten", bildar stomme även till den här.
Installationen formar en "park", en som man kan gå in i, alltså på sätt och vis som i en kommunal park. Men Bebbens är ovanlig, alstrar frågor som ingen vanlig park gör. Den är också förtjusande vacker, visar upp buskar och träd som har förmått skapa en slösande rik grönska. Frodiga kaskader har format sig som till stiliga frisyrer, under påverkan av Bebbens egna naturlagar och konstlagar.
Samtliga objekt (en del är två och en halv meter höga) är tillverkade av figursågade träfiberskivor. Över framsidorna har grönskan vuxit via en smått otrolig mängd pålimmade, smala pappersremsor, bemålade med akrylfärg i en väldig massa nyanser. Den här konstnären skyggar inte för arbete.
Utifrån, eller framifrån, ser Bebbens park inbjudande ut. När man går in i den, förvandlas den. Vem eller vilka är det som vill locka in ensamma människor i kulissparken? När man vistats i den en stund, är den inte bara vacker längre. Vissa frågeställningar anmäler sig, som den om människors, kanske speciellt kvinnors utsatthet i en del offentliga miljöer.
Fyra nyproducerade väggobjekt – trädsamlingar i sviten "Nature Morte" – visas också. Jag föreställer mig att de har rymt från parken. Deras utstrålning är upplyftande solitär. Här finns både en litterär anstrykning och en sorts försynt musikalitet.