14 oktober
Det är lätt att ta Pascal för ett band som gör det onödigt svårt för sig. Deras indierock borde kunna tilltala en betydligt större publik. Men de tycks hela tiden hålla sig på fel sida om det svårtillgängliga. Som så klart kan vara helt rätt sida enligt många - det svåra är ju ofta snäppet mer intressant.
När Pascal går upp på Palatsets scen strax efter elva på lördagskvällen, så blir det snabbt tydligt att de håller på sin identitet. De har en sorts storslagen trasighet som få klarar av att skapa. Samtidigt finns det en stenhård punkig attack i framförandet. Särskilt trummisen har ett aggressivt angreppssätt mot sitt instrument. Och får därför ställa i ordning trummorna ett antal gånger under spelningen.
Några av Pascals nummer lyfter konserten rejält. Ödesmättade "Forever" och "Hellre ensam" är otroligt vackra. Och deras cover av Peter LeMarcs "Håll om mig" drar med publiken i en vidunderlig ljudmassa som lämnar dem och bandet utmattade. Avslutningen av konserten håller inte riktigt samma höga nivå, även om det fortfarande är väldigt bra. Och versionen av "5000 spänn" är en riktigt vass indikekross.
Pascal ska nog fortsätta att vara lagom svåra. För skulle de ändra på sig skulle de förmodligen tappa sina unika drag. Det är bara publiken som får se till att kämpa något lite till. Utbytet är absolut värt ansträningen.
Lokala förbandet Rex Rodny spelar en relativt traditionell rock 'n' roll. De har ett scenbygge och utstyrsel som är så ambitiöst att de skulle kunna tas för ett betydligt större band än de är. Men de visar klar potential med en riktigt kul spelning.