Bohuslän Big Band
Linköping
26 november
Det var det värsta – nästan inte en sittplats kvar. Men det var det bästa också - nämligen Bohuslän Big Band, förmodligen landets vassaste, möjligen vid sidan av kollegerna från Norrbotten.De inledde med värme och ett lätt handlag, något som sedan genomsyrade hela kvällen. Man blev på inte sätt "överkörd", faktum är att jag satt och önskade lite mer löd från brasset och att det skulle smälla om trummisen Göran Kroons inprickningar. Men spela kunde de, mycket njutbar var "The way you look tonight" med trumpetaren Samuel Olsson som solist.
Ida Sand plockade fantasifullt från en blandad repertoar: Nina Simone, Cher, Joni Mitchell. Mycket fina arrangemang hade hon fått från Örjan Fahlström, en veritabel pärla var Beatles "Come together" – vilket schackdrag att göra den med storband! Med Sands övertygande sång blev det en själfull tolkning, hur bra som helst.
Både hon och bandet drog säkert mycket publik, men otvetydigt var Ljungblahd den stora stjärnan. Förutom att vara en fenomenal och rolig presentatör firade hans karakteristiska och "rätt" hesa röst triumfer i flera gospelnummer som rev ner applåder och gillande. Det gick inte att värja sig för hans stilsäkra och genuina utspel – och varför skulle man vilja det? "All I need" var en rysare, en positiv sådan.
Som helhet fungerade de snabbare låtarna bäst, i de långsamma blev det mer av ett möte på avstånd mellan vokalister och band, mellan genrer och uttryck. Lite av det återfanns även i salongen: jazzpubliken applåderade artigt efter varje solo medan gospeldiggarna klappade takten när det svängde.