Inte för att ålderns rynkor satt sina spår i dem eller för att de känns trötta eller resignerade. Men för att de liksom går om varandra på scenen, delvis driver med varandra, och i övrigt förhåller sig med glimten i ögat och någon form av aktning inför varandra.
Det är nära jul nu, eller som konserten heter: Julen är nära. Och då blir det plötsligt tillåtet att sjunga om julbockar, stilla nätter och december i en härligt rörig blandning där repertoaren rör sig mellan Disney och opera.
Malena briljerar naturligtvis i varje framförande. Hennes röst fungerar till allt från lättsammare sånger, men förstummar i mer klassiska stycken. Hon gnistrar i långa färgkreationer och möts upp i Lasses svarta skjorta och skinnväst. Det är lätt att förknippa Lasse med lättsamma AllsångpåSkansen-nummer, men konserten visar på att han faktiskt har en väldigt tacksam visröst, inte minst när sångerna blir lite mer eftertänksamma.
I några få nummer möts de två. Då oftare med Lasse på sång och Malena på sångutfyllnad, eller genom att texterna vandrar mellan dem. Men det handlar mer om att dela scen sekventiellt än att finnas där tillsammans i varje ögonblick och melodi.
Musikaliskt backas Malena och Lasse av Svenska stråkensemblen samt Jan Bengtsson och Mats Bergström. Och så av Malena förstås, som ibland låter som en hel orkester alldeles själv, och andra gånger som varje nummer i Kalle Ankas Jul. Helheten blir en julhyllning som sträcker sig från en decembertid till en kväll i juni och som trots allt låter julen vara stillsam och värdigt vacker.
Malena Ernman, Lasse Berghagen, Svenska stråkensemblen: Julen är nära, Crusellhallen, Linköping
Söndag 10 december
Betyg: 3