Bandet drar igång "Hugger i sten" och det blir allsång, handklapp och saxofonsolo av Jens Back.
I andra låten, "Elden", faller backdropen och i tredje, den snabba "Jag vill gå hem med dig" stegras tempot ytterliggare.
Efter den endorfinattacken hämtar Lasse andan och lugnar ner konserten en aning. Det bjuds på några av Winnerbäcks lugnare låtar. Han tar oss med till "Stockholm" där det stinker från pissoarer och där man inte går runt och hälsar på. Han låter oss träffa Fröken Svår och så kommer "Åt samma håll" med Idde Schultz och Anna Stadlings vrålsnygga körer.
Men Lasse har fler överraskningar på lager. Det är dags för en akustisk avdelning och Winnerbäck hoppar upp på en pall med en gitarr i knät. Då kommer plötsligt Lisa Ekdahl in sin röda klänning och hjälper till med sången i "Tvivel" och "Kom änglar". Det har varit lite tyst om sångerskan på sistone så lördagskvällens framträdande var en trevlig påminnelse om den späda tjejens charm.
Winnerbäck bränner av sommarens cover-singel "Hum, hum från Humlegården" och avslutar sedan med den tolv verser långa "Söndermarken". Den måste vara så lång, berättar han, eftersom den handlar om hela hans liv.
Som extranummer blir det bland annat "Solen i ögonen" (blir inte den snabbare och mer energifylld för varje gång?) med den läckra passagen där grabbarna i bandet sjunger varsin del.
På söndagen fortsatte festen. Då var det dags för konsert nummer två i Konserthuset.