Konsert
Anthrax
Torsdag
Solen strålar, Mötley Crüe har inte ställt in och ölen flödar redanpå förmiddagen. Den utsålda Sweden Rock Festival kunde inte ha börjatbättre. Tyvärr har Arch Enemy tvingats att ställa in sitt uppträdandeoch ersatts av ointressanta Mustasch men annars är allt idel solsken iden blekingska metropolen.
Anthrax deltar i nygammal uppsättning. Sångaren John Bush hartillfälligtvis ersatts av sin föregångare Joey Belladonna och bådegitarristen Mark Spitz och basisten Frank Bello har återvänt tillfadershuset. Med andra ord är det upplagt för moshparty i gigantformatoch ett Anthrax koncentrerat på sin åttiotalsrepertoar.
Föga överraskande inleder de med "Among The Living" -- låten debaserar på Stephen Kings "Pestens Tid" -- och effektivare tidsmaskinhar inte uppfunnits. Blundar jag förflyttas jag som genom ett trollslagtill Solnahallen i Stockholm våren 1988. Sedan avlöser godbitarnavarandra, extra kul är det att höra Joe Jacksons gamla "Got The Time"och Trusts samhällsomstörtande "Antisocial" i Anthrax stenhårda NewYork -- kostym. Joey Belladonna har rösten och kroppen kvar. Han hartroligen inte gått upp ett gram sedan han slutade/sparkades i början av90-talet och prickar varje ton som om den vore den sista.
Dan Spitz är dock lika värdelös på gitarr medan Frank Bello är ettveritabelt yrväder på scenen och ser lika glad ut som om han fåtttillbaka på skatten och blivit morfar på samma dag.
Sweden Rock har startat strålande och jag har bränt mig på näsan...