Särdeles tilltalande musik i konsertsalen

Konsert2006-12-01 00:00
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.

1940-talets New York

Norrköpings symfoniorkester

Dir: Johannes Gustavsson

Solister: Brynjar Kolbergsrud, trumpet, Bo Öjebo, engelskt horn

Värd: Daniel R Thomas

Musik av Copland, Bernstein, Ives, Barber

Linköpings konsertsal, 29/11

En särling fanns här förstås: Charles Ives, vars prick hundra år gamla "Central Park in the Dark" på ett tilltalande sätt trotsar kategorisering. Ives djupt musikaliska och självsvåldiga lekfullhet gör att hans härliga stycke faktiskt framstod som det modernaste på programmet fastän det är äldst till åren.

Spela mera Ives, SON!

Utåtriktad, dansant musik i livligt tempo mötte i danserna ur Bernsteins "Fancy free" och i två av satserna i Aaron Coplands "Rodeo"-musik.

Kvällens dirigent, Johannes Gustavsson, har jag inte tidigare mött i konsertsalen. Hans insats utmärktes av en intensiv närvaro men samtidigt en avspänd säkerhet.

Resultatet blev särdeles tilltalande: rytmisk pregnans och intensitet där så skulle vara, ett skönt lyrisk vemod i Coplands "Quiet City" - där de båda solisterna levererade en mycket behaglig dialog - och ett intensivt, känslosamt men inte sentimentalt framförande av Barbers "Adagio".

PER-OLOV BACKMAN