Vad publiken i Garden i onsdags kväll upplevde, och var med och skapade, borde alltså inte vara möjligt.
Dynazty inledde kvällen med sin sleaze av klassiskt snitt. När Raubtier går på som andra band har Garden börjat fyllas upp rejält. Bandet är stabilt live, men under slutet av spelningen händer något. När de tar in Sabatons inhoppartrummis Snowy Shaw på sång för ”Världsherravälde” fullkomligt exploderar Garden och det blir otroligt mäktigt. Raubtier gjorde definitivt sin plikt som uppvärmare.
Det är imponerande att se ett band som är i så bra symbios med sin publik som Sabaton – allsången ljuder redan under inledningsmusiken. Därpå följer en och en halv timme av jubel, allsång, nävar i luften, taktfasta hockeykörer och en extremt stor dos pompös power metal
Bandet verkar uppriktigt förvånade över mottagandet de får, och redan efter fjärdelåten ”Karolinens bön” stannar de upp och bara ler mot publiken. Totalt hämtas en tredjedel av kvällens låtar från årets skiva ”Carolus Rex”, och även om det till början kan kännas obekvämt med svenskspråkig metal, så passar det ändå in i det övriga materialet som spänner över hela bandets karriär.
Att hitta invändningar mot musiken kan absolut göras. Det går att klaga på de ibland väl infantila krigsromantiska texterna, att en del av det storslagna inte fångas helt lyckat live och så vidare.
Men allt står sig slätt när man tittar sig runt och ser tusen personer skrika och applådera precis varje sekund av konserten. Och när bandet drar igång ”Primo victoria” och det uppstår spontandans bland publiken som står allra längst bak mot den bakre väggen, finns det inte några tvivel om att Sabaton har gått segrande ur år 2012.