Kammarmusik i Östergötland har i 25 år arrangerat musikaliska möten i ett tjugotal gods och gårdar i länet. Inte sällan har artisterna framträtt gratis och upphovskvinnan och eldsjälen Bettina Kjellin har då sett till att publikintäkterna kommit till nytta bland behövande i världen.
Trio Nova firade 25-åringen med både virtuositet och värme. Franz Schubert dominerade konserten sällskapad av Ludvig van Beethoven och nutida tonsättaren Johan Ullén.
Lekfullt och flinkt
Franz Schubert ser på senare teckningar ut som en trind medelålders gubbe. Men han var när han dog bara 31 - som Zlatan i oktober - fast hade till skillnad från vår fotbollshjälte spelat i högsta ligan sedan sina tidiga tonår.
De fyra satserna i Schuberts pianotrio i B-dur har aldrig tagit andan ur mig, men Trio Nova bjöd på lekfulla turtagningar mellan instrumenten. Cellons vackra melodi i andra satsen smög in en fin svärta i durklangerna och de snabba pianopassagerna i det avslutande rondot satt fint i Terés Löfs flinka fingrar.
Samspelt och inbjudande
Musicerande utan dirigent kräver att musikerna enas om en puls som skapar samtidighet. Och att spela rytmiskt på slaget kan de flesta lära sig. Men den verkliga musiken uppstår först när deltagarna lyckas göra avsteg från samtidigheten och gemensamt ökar eller sänker tempot. Klara Hellgren och Kati Raitinen skapade ett ordlöst samtal via blickar som göt fint liv i Schuberts verk och dessutom fick oss i publiken att känna oss delaktiga.
Jag lyssnar gärna på Trio Nova igen.