Sinnebilden av The Sounds är Maja Ivarsson med hårdsminkade ögon bakom superblonderad snedlugg och med en cigarettfimp i mungipan. Kontexten är Pluras kök. Eller samma Maja på en mörk scen med ett hav av hoppande fans framför sig.
Platens bar, dess publik och scen känns hungriga efter en höst av renoveringar. Vårens spelningar börjar just med The Sounds och publiksiffran dansar kring 400 personer. The Sounds är bandet som slog igenom för tio år sedan, som aldrig blivit större än sin första hit "Living in America", och som någonstans fastnat i sina egna Blondie-influenser.
Kallar man sig The Sounds kanske det förpliktar att hålla fast vid samma ljudbild, men kläder, rörelser och till och med t-shirttryck visar att bandet inte flyttat sig en millimeter sedan sitt genombrott. Det går inte att skilja gamla låtar från nya. Men visst är gruppen tacksam som liveband. Texter som sätter sig vid första strofen, rockriff blandade med enkla syntslingor och en frontfigur som levererar med attityd och scennärvaro. Maja är The Sounds på samma självklara sätt som Debbie Harry personifierade Blondie. Och för en entusiastiskt hoppande publik är hon coolare än någonsin i denna nostalgitripp till ett 00-tal som sneglade västerut under snedlugg.