Ddirigent Cathrine Winnes
Michail Glinka: Ouvertyren till ”Ruslan och Ludmila”; Aram Chatjaturjan: Konsert för violin och orkester; Dimitrij Sjostakovitj: Symfoni nr 9.
Crusellhallen, Linköping, 18/9
Östgöta blåsarsymfoniker öppnade i torsdags konsertsäsongen med kärva men mycket njutbara tongångar. Och dessutom: innan kvällen var slut fick vi en initierad musiklektion av orkesterns entusiasmerande chefsdirigent. Vi återkommer till den.
Michail Glinka (1804–1857) har kallats den ryska klassiska musikens fader och bidrog till premiärkvällen med ouvertyren till sagooperan ”Ruslan och Ludmila”. Musiken sprudlar och dirigenten Cathrine Winnes energinivå räckte ända upp på läktaren när hon ledde den drygt 20-hövdade orkestern i ett rasande tempo.
Mer skulle det bli: Den norska violinsolisten Eldbjörg Hemsing imponerade stort i Aram Chatjaturjans (1903–1978) violinkonsert. Styckets långa solopartier varierades med lekfulla duetter med orkestern och de tre inbördes väldigt olika satserna förde oss till både Norges fjordar och Armeniens bergiga terräng. Andra satsens mjukt gungande tretakt smekte öronen, inte minst tack vare de många vackra passagerna i fagotterna och basklarinetten.
Och så till musiklektionen. Cathrine Winnes gav oss värdefull kunskap om Dimitrij Sjostakovitjs (1906–1975) nionde symfoni genom att berätta om hur den kom till och hur rädd kompositören var för Stalin. Orkestern fick sedan på Winnes order spela utvalda partier som vi särskilt skulle lägga märke till senare i symfonin. Sjostakovitj komponerade verket 1943 och vi behövde inte vänta länge på tongångar som vittnar om oron över det krig som pågick.
Östgöta blåsarsymfoniker är sprungen ur den militärmusik som tidigare fanns i Linköping.
I somras hörde jag orkestern spela både Verdi och Mozart. Kontrasten till torsdagens program är stor. Men musikerna rör sig ledigt i båda genrerna och bidrar till att sätta Linköping och hela Östergötland på musikkartan.
Konserten ges också fredag 19/9 kl 19 i Motala convention centre.